Stora Hamnkanalen med ett vimmel av vedskutor år 1863. Detta är troligen den enda bevarade fotografiet som visar den gamla Lejonbron vid Brunnsparken. Denna stenbro med tre valv byggdes 1735 och syns bland annat på Elias Martins teckningar från slutet av 1700-talet. År 1864 revs den och ersattes av en järnbro som bättre svarade mot den nya tidens krav.
Bilden är tagen av Vogel och Dienstbachs ateljé. Gustaf Vogel och Martin Dienstbach kom till Göteborg från Berlin i maj 1861 och öppnade fotoateljé i ”Nya Alléen”. Den 18 maj 1861 annonserade de i Göteborgs- Handels- och Sjöfarts-Tidning:
Avertissemen. Undertecknade från Berlin, ha härmed äran resp. publiken, att vi efter vår ankomst till Göteborg öppnat en Photografisk Atelier, der vi hoppas kunna fullkomligen motsvarade ärade kunders billiga fordringar, med noggrann kännedom af vår konst och försedda med de erkändt bästa apparater, hysa vi det hopp att kunna tillfredsställa alla den nyare tidens fordringar i fotografiskt hänseende ---
Ateljéfoto – det vill säga porträtt – var naturligtvis Vogel och Dienstbachs huvudsakliga verksamhet. Men det är deras många fotografier av göteborgska stadsmiljöer som ter sig intressantast för eftervärlden. Ofta är bilderna tagna på morgonen för att undvika den oundvikliga rörelseoskärpan från människor. Denna förevigade morgon år 1863 syns dock några suddiga gestalter på Södra Hamngatan – bland annat nära hörnet mot Västra Hamngatan.
Billdals herrgård, fotograferad av Axel Lindahl år 1872. Lindahl var en ofta anlitad byggnadsfotograf – han tycks ha haft förmågan att hitta de vinklar som fick husen att se storslagna ut. Egendomen – den stora villan och parken – är i grunden en skapelse av träpatronen James Robertson Dickson, en man som hade rykte om sig att vara synnerligen hårdför i timmeraffärer. Den magnifika villan var planerad som sommarställe. Det var en del av en större trend. Aristokraterna – eller de som ville framstå som aristokrater – började dra sig ut mot kusten på somrarna. På 1900-talet ägdes villan av en annan göteborgsk näringslivsprofil: direktören Gustaf Werner.
Fru Hanne Mannheimer sitter för fotografen tillsammans med sina tre barn år 1865. Bildens komposition måste betraktas som en bragd inte blott av fotografen utan även av mamma Hanne och eventuella tjänsteandar i bakgrunden. Ty porträttfoto krävde ännu i mitten av 1860-talet att den porträtterade höll sig fullständigt stilla. Pojken i mitten, den femårige Otto, blev sedermera liberal politiker och riksdagsman. Den på bilden frånvarande fadern, Theodor Mannheimer, var jämte A O Wallenberg en av dem som lade grunden för ett modernt svenskt bankväsen.
Fotografiet uppges enligt Göteborgs Stadsmuseums arkivnoteringar föreställa ångslupen ”Tärnan” med Theodor Wilhelm Tranchell ombord. Tidpunkten är andra halvan av 1860-talet. Fotograf är Aron Jonason. Platsen ser ut att vara Vallgraven med Stora Nygatan i bakgrunden. De närmare omständigheterna kring det evenemang som förevigas på bilden är dock dunkla. Det är svårt att föreställa sig att det handlar om provkörning. ”Tärnan” – en liten klinkbyggd ångslup på två hästkrafter – hade byggts redan 1855 på Lindholmens varv, under Tranchells ledning, efter konstruktion av ingenjören Smith. Tranchell, som varit i England och köpt moderna maskiner, kan sägas ha varit skaparen av Lindholmen som järn- och ångfartygsvarv. I slutet av 1860-talet var dock Tranchell ute ur bilden. Den lilla ”Tärnan” gick i trafik på Göta älv. Det är alltså lite oklart varför bilden togs. Kanske handlar det helt enkelt om åtta glada herrar som ska äta och dricka frukost.
Västra Hamngatan cirka 1863. Kallebäckskällans tappställe vid Domkyrkan står längre ut i gatan än på 2000-talet. Kanalsträckan mellan Grönsakstorget och Södra Hamngatan ser trevlig ut på bild, men för dåtidens göteborgare var stanken ett problem. Kanalen fylldes igen 1903-1905. Bilden togs av Hugo Höffert, som ursprungligen var från Hannover och kom till Göteborg första gången i oktober 1858. Först tycks han arbetat med retusch och färgläggning. I början av 1860-talet började han kalla sig fotograf.
Bilderna har tagits fram inom för ramen för forskningsprojektet "Tidernas Göteborg" – ett samarbete mellan Göteborgs stadsmuseum, Göteborgs-Posten, Hasselbladstiftelsen, Göteborgs universitet, Akademien Valand, Kamerareportage, Riksarkivet Landsarkivet Göteborg, Göteborg & Co och Bokförlaget Max Ström. Målet för projektet har varit att skildra Göteborgs historia i bilder. Forskningen har bedrivits i svenska och utländska arkiv inom ramen GPS400: Centrum för samverkande visuell forskning vid Göteborgs universitet. Göteborgs-Posten har varit extern partner. Resultaten presenteras i GP och i forskningspublikationer.
