Det har gått snart sex år sedan Avengers splittrades efter uppgörelsen med den mäktiga Thanos. Men tydligen behöver världen sina superhjältar, nya Avengersfilmer är planerade att komma ut 2026 och 2027 så det gäller att snabbt samla ihop gänget igen. Eller snarare bilda ett nytt, den mest karismatiska av de gamla är ju död och de andra har gått vidare på olika sätt. En av dem är politiker numera, där ser man. Skägg och allt.
Hur som helst, gänget behöver en ledare och det kan bara bli Sam Wilson (Anthony Mackie) eftersom Steve Rogers gett honom Captain America-skölden och gått vidare. Plus att ingen av de andra gamla stötarna är kvar eller ens intresserade. Därför är ”Brave New World”-filmens enda uppdrag att övertyga publiken om att Wilson är Avengers framtid, ledaren vi alla kan ställa oss bakom.
Om jag vore Bruce Banner, Thor eller någon av de andra så skulle jag nog säga tack men nej tack om Wilson slog en signal.
Visst, vore jag hans arbetsgivare så skulle han få mina bästa rekommendationer efter provanställningen. Han får jobbet gjort, det vill säga han slåss med skurkar och hindrar sina kompisar från att dö. Han är öppen för ett samarbete med USA:s president Thaddeus ”Thunderbolt” Ross (Harrison Ford) som en sann diplomat och lagspelare, trots att det var Ross som drev igenom en lagstiftning som i slutändan orsakade inbördeskrig och slutet på Avengers. Men alla kan förändras, eller hur? Här finns alltså inget att anmärka på vad gäller Wilsons lämplighet som ledare. Men det finns heller inte mycket att entusiasmeras av. Eller förvånas av. Eller roas av.
Detsamma gäller handlingen. Den enormt trista skurken har ägnat trettio år åt att skissa fram en märklig plan som inte går ut på att ta över världen eller något sådant, utan att dra ned byxorna på sin fiende (faktiskt nästan bokstavligen). Någon nämner ett ”fel på mobilen” ett par gånger för mycket innan en ploj som är en karbonkopia på skurktricket i ”Zoolander” sätts i rullning. Med tanke på att Mackie jobbar med endast två ansiktsuttryck varav ett är en snörpt mun finns dessvärre fler än en liknelse med Ben Stillers rollfigur och hans patenterade min ”Blue Steel” här.
Om jag vore Bruce Banner, Thor eller någon av de andra så skulle jag nog säga tack men nej tack om Wilson slog en signal. Världen kanske behöver sina superhjältar men superhjältarna förtjänar bättre än så här.
Titta hellre på:
“Avengers: Endgame” (Anthony och Joe Russo, 2019)
”Deadpool” (Tim Miller, 2016)
”Black Panther” (Ryan Coogler, 2018)
