Lördag 27 maj var en stor dag för ett av Göteborgs minsta museum, centralt beläget i det Oterdahlska huset ett stenkast från Nordstan.
Då slogs dörrarna åter upp för Medicinhistoriska museet som de senaste fyra åren har hållit stängt och genomgått en omfattande renovering. Byggnaden, med anor från slutet av 1700-talet, har nu också grundförstärkts.
Besökarna välkomnas av en helt ny basutställning, som fått det dramatiska namnet ”Eld och blod”. Så kallades också den byggnad i Vasastaden där Ivar Bagge hade sitt röntgeninstitut och Emil Strandman sin kirurgiska klinik runt sekelskiftet och i början av 1900-talet. En möjligheternas tid då samhället genomgick stora förändringar och medicinen utvecklades i snabb takt.
Hospital, gynekologer och barnmorskor
– Vi gör nedslag i historien, visar på stora förändringar i världen men också hur sådant som hänt i Göteborg påverkat utanför stadens och landets gränser, säger museichefen Lisa Sputnes Mouwitz i ett pressmeddelande om den nya basutställningen.
Där satsar man på att synliggöra den lokala medicinhistorien. Idén är att ta ett helhetsgrepp över 400 år: från de första hospitalen och Sahlgrens testamente, genom omvälvande medicinska framgångar till efterkrigstidens expansiva byggprojekt. Samtidigt lyfts också enskilda intressanta föremål, pionjärer och utbildningar fram, och livsvillkor betonas.
Bland annat uppmärksammas gynekologen Thora Wigardh, den första kvinnliga ledamoten i Göteborgs läkaresällskap. I dag har hon fått en egen gata uppkallad efter sig på södra Guldheden: Doktor Wigardhs gata.
Andra du får stifta bekantskap med är Johanna Hedén, som grundade Göteborgs Barnmorskesällskap för att stärka barnmorskornas sociala status, och Emma Klingberg som startade den första skolan för sjuksköterskor i Göteborg.
Själv utbildades hon av en elev till Florence Nightingale, den världsberömda brittiska sjuksköterskan och sjukvårdsreformatorn.
– Det blir nära, det blir personligt och man kan känna med människor genom tiderna. Jag hoppas besökaren ska känna att det är spännande, att man har lär sig något nytt och vill veta mer, säger Lisa Sputnes Mouwitz.
Patientkonst från Lillhagen visas upp
Bland de föremål som visas upp märks en skyddsdräkt från Epidemisjukhuset som användes på 1920-talet och prototypen till den första sugklockan. Den konstruerades av läkaren Tage Malmström i slutet av 1950- talet och fick snabb spridning världen över. Även den spik som Sven Johansson på 1930-talet utvecklade på Sahlgrenska för behandling av lårbenshalsbrott visas upp.
Konst och kreativa uttryck har genom tiderna spelat stor roll för läkande. Det tar det nyöppnade museet fasta på, och lyfter nu fram sin samling patientkonst från Lillhagens sjukhus. Konst som skapats av de intagna under studieverksamheten där. Konsten ger en unik inblick i det dagliga livet på den stora, för allmänheten undangömda institutionen som mentalsjukhuset utgjorde.
På den tillfälliga utställningen ”Covid 19 pandemin” uppmanas besökarna också reflektera över den omvälvande tid vi just upplevt. Coronaviruset skapade den mest omfattande pandemi som vi människor upplevt på över hundra år. På Medicinhistoriska kan du nu bland annat gå tillbaka och lyssna på kungens och statsministerns första tal efter pandemi-utbrottet.
Utställningen kommer att finnas kvar ”så länge det finns ett behov av att reflektera över vad vi alla varit med om” förklarar Lisa Sputnes Mouwitz som poängterar att det är viktigt att också sätta in pandemin i ett historiskt sammanhang.
LÄS MER:Recension: ”Kläda blodig skjorta - svenskt barnafödande under 150 år” av Maja Larsson
LÄS MER:Medicinhistoriska museet stänger
LÄS MER:Oterdahlska huset i Göteborg kan komma att säljas
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
