Gunnar Strömmer (M): Låt polisen använda fartkameror för övervakning

Justitieministern är bekymrad. Under onsdagen besökte han Göteborg – och deklarerade att han vill ge polisen ytterligare nya verktyg för att mota den organiserade brottsligheten.
Exempelvis med hjälp av fartkameror.
– Det är inte helt orimligt att slå på fartkameror för övervaka brott, säger Gunnar Strömmer (M).

ANNONS
|

När justitieminister Gunnar Strömmer besökte konferensen ”Trygg och säker” i Göteborg, som handlar om trygghets- och säkerhetsfrågor inom det offentliga Sverige, var gängkriminaliteten i fokus.

Under sitt framträdande på scenen uttryckte justitieministern att vårt fria samhälle står på spel, om man inte lyckas vända utvecklingen.

– De som riskerar att träffas av en förlupen kula på McDonalds eller i en tunnelbaneuppgång i Farsta är förstås varken trygga eller fria, sa Gunnar Strömmer på scenen.

Ett av regeringens viktigaste fokusområden är, enligt justitieministern, att hindra nyrekryteringen av barn och unga till kriminella gäng.

– Vi har gjort det möjligt för socialtjänsten att sätta in insatser mot barn tidigare. Tidigare var det en 15-årsgräns för när man har möjlighet att sätta in insatser även om föräldrarna inte samtycker. Nu är det en tolvårsgräns, säger Gunnar Strömmer till GP.

ANNONS

Hemlig avlyssning – utan brottsmisstanke

Justitieministern lyfte också fram de nya möjligheterna för polis och åklagare att sätta in hemlig avlyssning redan innan brott har begåtts.

Med andra ord: avlyssning utan en konkret brottsmisstanke.

– Men man måste naturligtvis ändå ha ett underlag som kan visa att det handlar om individer som finns i ett kriminellt nätverk och att man ändå bedömer att det finns en risk för att de ska främja eller begå brott i de här nätverken, säger Gunnar Strömmer.

Enligt justitieministern ska rättssäkerheten garanteras genom att en åklagare måste gå till domstol för att ansöka om avlyssningen. Domstolen ska då pröva om det finns en balans mellan mål och medel.

Vad gör man för att säkerställa att det inte inkräktar på medborgarnas personliga integritet?

– Det råder ingen tvekan om att vi flyttar fram den effektiva brottsbekämpningen på bekostnad av den personliga integriteten för de kriminella. Men vi gör det på ett rättssäkert sätt.

Det utreds om polisen ska få utökade befogenheter att kameraövervaka, bland annat genom att i realtid använda sig av fartkameror.
Det utreds om polisen ska få utökade befogenheter att kameraövervaka, bland annat genom att i realtid använda sig av fartkameror. Bild: Emil Langvad/TT

Polisen kan få tillgång till fartkameror

Andra verktyg som snart kan bli aktuella är nya former av kameraövervakning. Regeringen och Sverigedemokraterna har tillsatt en snabbspårsutredning som, på sex månader, ska utreda om polisen kan få utökade befogenheter för kameraövervakning och ansiktsigenkänning med hjälp av AI.

Det handlar bland annat om att ge polisen möjlighet att använda fartkameror och trängselskattkameror för övervakning i realtid. I dagsläget kan polisen endast få ut material från kamerorna i efterhand.

ANNONS

– Men det vi nu ska titta på är möjligheten att i realtid kunna få koppla upp sig och exempelvis följa en misstänkt kriminell som för fram ett fordon, säger Gunnar Strömmer.

Utredningen ska också undersöka om det går att ge polisen möjlighet att använda drönare i ökad utsträckning. Dessutom skulle kommunerna själva få sätta upp kameror i offentligheten, utan att först söka tillstånd.

– Många kommuner vill investera i kamerabevakning i högre grad än idag. Och då finns det en ganska byråkratisk ordning där man måste kräva tillstånd och det är långa tider i den processen. Det vill vi förenkla och ta bort tillståndsplikten för kommunerna, säger justitieministern.

Var och en på allmän plats kan identifieras

Integritetsskyddsmyndigheten, (IMY) har som uppgift att arbeta för att människors grundläggande fri- och rättigheter i Sverige värnas, med särskild fokus integritet och ny teknik.

Jenny Bård är enhetschef på IMY och menar att det kan vara rimligt att polisen får större befogenheter utifrån hur samhällsutveckling ser ut. Men enligt henne drabbar mer kameraövervakning inte bara kriminella, utan också vanliga medborgare.

– Det är viktigt att ta med i bedömningen att det nu finns många förslag där ett av dem kan vara väl avvägt, men där den sammanlagda bilden av alla förslagen kanske inte riktigt har framträtt ännu. Integritetsskyddsmyndigheten efterfrågar att man ska titta sammantaget på effekten av alla de här förslagen, säger Jenny Bård.

ANNONS

Hon menar att när vissa av förslagen innebär tillgång till andra aktörers kameror innebär det att alla förslagen sammantaget kan innebära att var och en som befinner sig på allmän plats kan identifieras.

– Frågan är nu hur långt man ska gå? Hur mycket kameraövervakning vill vi ha i vårt samhälle? Det kan vara ett effektivt verktyg för att utreda och förebygga brott men det behöver ske med hänsyn till alla i samhället och grundläggande rättigheter, som rätten till privatliv.

LÄS MER:Regeringen och SD vill använda ansiktsigenkänning för att krossa gängen

LÄS MER:Liberaler är kritiska mot ansiktsigenkänning – kan splittra regeringen

LÄS MER:Polisen utvecklar avancerat övervakningssystem – så ska det fungera

ANNONS