På torsdagen presenterade regeringen sin nya klimathandlingsplan, där det sades att utbyggd kärnkraft är det enskilt viktigaste att fokusera på.
– Utan energipolitik har man ingen klimatpolitik, sa Ulf Kristersson under presskonferensen.
Kärnkraftsexperten Christian Ekberg, som är professor i kärnkemi vid Chalmers tekniska högskola, välkomnar beskedet om att kärnkraft är något som ska satsas på.
– Det är en strålande idé, säger han.
Så lång tid kan det ta att bygga ut kärnkraften
I augusti sa klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) att målet är att möjliggöra byggande av ny kärnkraft som motsvarar minst tio konventionella reaktorer i Sverige mellan 2030 och 2040. Om det i stället byggs så kallade små modulära kärnkraftverk (SMR) krävs det ännu fler.
Men senare backade man från detta och Pourmokhtari sa i ett pressmeddelande att det bara var ett exempel, men att ”exakt hur elmixen kommer se ut i framtiden är för tidigt att säga”.
Idag finns det totalt sex kärnreaktorer i drift på tre kärnkraftverk: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. År 2022 stod de för ungefär 30 procent av Sveriges elproduktion.
Under kärnkraftens storhetstid i Sverige fanns det tolv stycken kärnkraftsreaktorer, som byggdes under lika många år.
Behovet av el kommer att öka i framtiden, då man planerar att öka elektrifieringen i samhället. Enligt Christian Ekberg kommer det innebära att man behöver minst den mängd kärnkraft som när vi hade tolv reaktorer, för att kärnkraftverken ska kunna stå för uppskattningsvis 40 procent av vår elförbrukning i framtiden.
– Det är i det nedre området av vad man bör ligga för ett stabilt elnätverk, säger Christian Ekberg.
Ekberg säger att den genomsnittliga tiden i världen för att bygga ett kärnkraftverk ligger på runt sju år. Men hur lång tid det kommer att ta att bygga ut den svenska kärnkraften beror på vilken väg man väljer.
– Det är inga som helst problem att ha en reaktor stående på tidigt 2030-tal, oavsett om den skulle vara stor eller liten, säger Christian Ekberg.
Kärnkraftens olika generationer
Det talas mycket om olika generationer av kärnkraft.
De första generationerna av reaktorerna var små och varje reaktor var ofta den enda i sitt slag.
Men sedan standardiserades produktionen och reaktorerna blev större. De flesta reaktorer från 1970- och 80-talen tillhör generation två.
Dagens reaktorer tillhör generation tre och är vidareutvecklingar av de gamla reaktorerna. Forsmark 3 och Oskarshamn 3 byggdes på slutet av 80-talet, men har mycket gemensamt med de reaktorer som byggs idag och räknas därför ofta till generation tre.
För den fjärde generationens kärnkraft ställs det krav på att reaktorerna ska producera mer bränsle än de förbrukar, samtidigt som de långlivade ämnen som uppstår förstörs. Det krävs då ett samverkande system av reaktorer och bränslecykelanläggningar.
Källa: Energiforsk.se
Stor eller liten reaktor – en kostnadsfråga
De mindre SMR-reaktorerna finns inte på marknaden i dag, men det finns ett stort intresse för dem – både i Sverige och i Finland. En av anledningarna är kostnaden.
Att bygga ut en stor konventionell reaktor kan ses som ett svårare politiskt åtagande, menar Christian Ekberg, då det kostar mellan 30 till 80 miljarder kronor. En mindre SMR-reaktor ligger i stället på någon till några miljarder.
Anledningen är att SMR-reaktorer ska kunna serietillverkas i fabriker, för att sedan transporteras till anläggningen och monteras ihop på plats.
– Att bygga ett generation fyra-system blir dyrt, det är sant. Men lyfter man blicken och tittar på slutförvaret av kärnavfall så blir det så mycket billigare att den extra kostnaden äts upp. Men i en värld där man räknar vinster för nästa halvår så spelar det ingen roll vad man tjänar om 60 år, säger Christian Ekberg.
– Man hävdar att man satsar på småreaktorerna för att de blir billigare, men det är nästan alltid sämre än storreaktorer.
Chalmers-forskare: Går inte att satsa sig ur krisen
Under COP28 signalerade den svenska regeringen även för omvärlden att kärnkraften kommer att vara en del av Sveriges energipolitik framöver.
I samband med det uttalade sig Filip Johnsson, professor i energiteknik, rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers, om planerna och pekar på att det inte går att satsa sig ur den här krisen.
Han menar att kärnkraften kan komma att bidra med massa extra el, men att utan en kraftfull klimatpolitik är det troliga att kol, olja och gas blir kvar parallellt – och därmed den globala uppvärmningen. Enligt Filip Johnsson måste utvecklingen av nya tekniker måste drivas på av en vilja att minska utsläppen av fossila bränslen.
– Det är litegrann att börja i fel ände. För det som verkligen behöver göras är att ha en plan för att fasa ut de fossila bränslena. Vilket innebär att man måste ha en kraftfullare klimatpolitik, sa Filip Johnsson till GP.
– Det krävs finansiella muskler. Men det betyder inte att man inte kan satsa på kärnkraft i de länder som har förutsättningarna. Men en för ensidig satsning på kärnkraft kan medföra att ojämlikheten mellan fattiga och rika länder förstärks.
Experten: Därför behöver Sverige kärnkraft
Utöver den tidskänsliga klimataspekten så finns det ytterligare anledningar till att Sverige kan behöva säkra upp kärnkraft, menar Christian Ekberg.
– Sverige kan egentligen göra vad tusan vi vill, det spelar ingen roll. Vi skulle säkert kunna leva bara på vattenkraft och vindkraft. Men då kommer vi behöva lita på att våra grannar, som Finland, bygger ut sin kärnkraft så att vi ska få någon el, säger Christian Ekberg.
Han säger att man även borde fundera över vad som hade hänt om kopplingarna till Europa hade förändrats.
– Pandemin visade att det funkar inte. Vi behöver inhemsk produktion, vi såg hur mycket bättre det gick för finnarna, säger Christian Ekberg.
– Man borde även fundera över vad som händer om Europa-kabeln klipps. Till exempel om Putin eller Kina gör något dumt. Hade våra grannar stängt av tillförseln till oss så står vi med skägget i brevlådan
LÄS MER:Tre viktigaste punkterna i nya klimatplanen
LÄS MER:Regeringens nya utredning: Så ska skattebetalarna betala för kärnkraft
LÄS MER:Forskaren om kärnkraften: Går inte att satsa sig ur klimatkrisen
LÄS MER:Den svenska kärnkraften: Dödsdömd – eller framtidens energikälla
