Det har varit varmt de senaste åren – väldigt varmt.
- 2025 är det tredje varmaste året som uppmätts.
- De senaste elva åren har varit de varmaste elva åren.
- Europa värms dubbelt så snabbt som genomsnittet.
- Här är det 2,5 grader varmare i dag än förindustriell tid.
- Kontinenten har värmts snabbast av alla sen 80-talet.
Det är några av beskeden vi får från en klimatrapport om 2025 som släpptes på onsdagen från EU-finansierade Europacentret för medellånga väderprognoser, EMCMWF.
Det finns flera anledningar till varför just Europa värms upp så snabbt. Vädermönstren har ändrats på ett sätt som leder till fler och mer intensiva värmeböljor från Medelhavet i söder till Arktis i norr.
En anledning, som egentligen är bra, är att det har blivit mindre luftföroreningar sedan 80-talet. Det är bra för vår hälsa, men luftföroreningar kan reflektera bort värmestrålning innan den når jordytan.
– När vi får bättre luftkvalitet är det bra för samhället, det räddar liv och människor lever längre. Men det har bieffekten att vi har färre aerosoler som skapar lågnivåmoln. Vi får då mer strålning som når jordens yta, säger Samantha Burgess, forskningsledare för klimat på EMCMWF.
När snötäcket minskar så sker ungefär samma sak, det vill säga mindre solljus reflekteras tillbaka ut i rymden och värme absorberas av marken. Något som är särskilt relevant i Arktis.
Rapporten beskriver inte bara hur temperaturerna har ökat, utan också vilka konsekvenser vi haft av uppvärmningen det senaste året. Som att ytan som brann förra året var rekordstor. Cypern var ett av de länder som drabbades allra hårdast.
Skandinavisk värmebölja
Och hur det har blivit fler värmeböljor. Bland annat hade ”subarktiska Fennoskandien”, alltså bland annat Sveriges, Norges och Finlands norra delar, sin längsta värmebölja någonsin.
– Den varade 21 dagar med temperaturer på 30 grader nära och inom polcirkeln. Det hade stor påverkan på ekosystemen, säger Celeste Saulo, generalsekreterare för WMO.
Värmeböljan slog flera rekord och var längre än den tidigare rekordhållaren, som pågick under elva dagar, enligt Samantha Burgess. Regionen drabbades också av nära två veckor sammanhängande stark ”värmestress”, med temperaturer på över 32 grader.
– Det belyser klimatförändringarnas påverkan, och potentialen för farlig värme på platser där det är tidigare har varit mycket ovanligt eller icke-existerande, säger Burgess.
Det är delar av Centraleuropa, Arktis och östra Europa som värms allra snabbast. Och det är landytorna som värms snabbare än havet. Men havstemperaturerna runt regionen slog rekord och EMCMWF rapporterar om värmeböljor i havet.
De högre temperaturerna smälte den grönländska inlandsisen med 139 miljarder ton bara förra året, och glaciärer i alla europeiska regioner har en nettoförlust på is. Det kom mindre snö.
– Det är hundra olympiska simbassänger – i timmen, säger Samantha Burgess.
Två saker som Europa klarade sig lindrigare undan än de senaste åren, var översvämningar och stormar.
