Replik
4/1 Stoppa fejklösningen med biobränslen
Jens Rundberg tycker att biobränslen är en fejklösning eftersom det tar ett antal år innan man fått en nettoinbindning av koldioxid efter skörd på ett enskilt skördat skogsskifte. Men när man studerar vilket skogsbruk som ger bäst klimatnytta kan man inte som Jens Rundberg gör i sitt exempel bara räkna på ett enskilt hygge, man måste se till hela skogslandskapet. I ett skogslandskap med skogsbestånd i alla åldrar skördas enstaka skiften medan alla andra skiften växer, därför finns det data på att mängden stående skog ökar i Sverige varje år. Det vill säga mängden insamlad koldioxid i skogen blir större, samtidigt som bioenergi nu ökat till 38 procent av Sveriges energiförsörjning. Bioenergin har därmed redan bevisat att den i praktiken varit det snabbaste sättet att minska klimatutsläppen i Sverige.
Ett skogsbruk med lägre tillväxt är sämre ur klimatsynpunkt och bäst effekt får man om skogens avverkningsrester kan ersätta fossila bränslen.
Trots att vi använder mycket bioenergi lämnas tyvärr en hel del hyggesrester kvar i skogen. Totalt handlar det om 138 TWh skörderester som ruttnar och avger sin koldioxid till atmosfären utan att användas. Volymen kan jämföras med energibehovet för Sveriges vägtransporter som 2018 var 92 TWh. Alla dessa skörderester går inte att ta vara på och en del ska lämnas kvar i skogen för att gynna biodiversitet. Men i Västra Götaland finns ungefär 2 450 GWh ytterligare att hämta per år, enligt forskningsinstitutet Skogforsk. Av detta kunde vi göra el och biodrivmedel.
Hyggen är en del av det moderna skogsbruket. Alternativet är att skörda skogen genom så kallat kontinuitetsskogsbruk, där man avverkar enstaka träd. Det har en del fördelar, exempelvis för friluftslivet, och kan vara ett bra alternativ i stadsnära skogar. Men det ger en lägre genomsnittlig tillväxt och skörd, och därmed också en lägre inbindning av koldioxid. Ur klimatsynpunkt är den avgörande frågan inte med vilken metod skogen skördas, utan hur stor tillväxten är och hur den skördade biomassan används. Ett skogsbruk med lägre tillväxt är sämre ur klimatsynpunkt och bäst effekt får man om skogens avverkningsrester kan ersätta fossila bränslen.
Gustav Melin, vd SVEBIO