Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Stoppa fejklösningen med biobränslen

Att satsa på biobränslen för klimatets skull är helt fel, skriver Jens Rundberg

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Kalhyggen är nämligen en stor klimatbov. Under cirka 30 år efter ett kalhygge ger den ytan nettoutsläpp av koldioxid. Den kalhuggna marken avger koldioxid genom att dött biologiskt material på och under markytan förmultnar, skriver insändarskribenten. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Kalhyggen är nämligen en stor klimatbov. Under cirka 30 år efter ett kalhygge ger den ytan nettoutsläpp av koldioxid. Den kalhuggna marken avger koldioxid genom att dött biologiskt material på och under markytan förmultnar, skriver insändarskribenten. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Satsning på biobränslen ses av många svenska politiker som en viktig klimatåtgärd. Skogsindustrin, som bidrar med en del av materialet till biobränslen, ligger på och politiker tenderar att offra effektiva klimatåtgärder och istället välja fejklösningar för att gå industrin till mötes.

Kalhyggen är nämligen en stor klimatbov. Under cirka 30 år efter ett kalhygge ger den ytan nettoutsläpp av koldioxid. Den kalhuggna marken avger koldioxid genom att dött biologiskt material på och under markytan förmultnar. Detta ger under tio till femton år en mängd utsläpp av koldioxid till atmosfären som är större än den mängd som fotosyntesen tar upp i de uppväxande nya träden och växterna.

Först efter 30 år har hyggesytan tagit upp den mängd koldioxid som släppts ut av nedbrytningen i marken sedan avverkningen. Först därefter byggs ett allt större nettoupptag upp under ytterligare 70 år i den växande skogen.

Ett kalhygge som görs idag kommer alltså att bidra till koldioxidutsläpp ända till år 2050. Detta oräknat eventuella koldioxidutsläpp från biomassan man tagit ut. Gör man trähus av timret så kan man alltså ligga på plus efter 30 år. Gör man kortlivade produkter som papper, kartong eller biobränslen så kommer man egentligen aldrig på plus. Undantaget då om man bygger CCS-system som fångar in koldioxiden vid förbränningen av biobränslet. Och för transportsektorn är det svårt att se en CCS-lösning.

Andra former av skogsbruk, typ kontinuitetsbruk, är mycket bättre för klimatet. Försök tyder på att där man tagit ut bara en del av träden så ökar inte koldioxidutsläppen i området eftersom ökat ljusinsläpp ger ökad fotosyntes i träden som finns kvar.

Stefan Löfven, stoppa fejklösningen med biobränslen, inse att det är verkligt bråttom med klimatåtgärderna. Klimatforskarna säger ju att kurvorna måste börja vända neråt just i detta nu. Då kan vi inte fortsätta med kalhyggen och biobränslen är ingen lösning utan CCS!

Jens Rundberg