Våld riktat mot en partner i en familj eller riktat mot barn är ren terror. Om man vågar polisanmäla ska bevis fram för att förövaren ska kunna dömas. Det finns ofta ingen bevisning. När en person dödats av en anhörig har de systematiska brotten i regel pågått länge. Den utsatta försöker på olika sätt skydda sig och framför allt sina barn. Även husdjur behöver skyddas. Det är inte bara att bestämma sig för att gå. Det är en lång och grym process som pågår innanför hemmets väggar.
Barnen används på olika sätt av förövaren som påtryckning mot partnern. Det är ett slags gisslandrama vi talar om!
När barn är inblandade kommer som regel frågor kring vårdnad och umgänge som ett brev på posten när den utsatta partnern lämnat.
Även i fall där en förövare dömts för våld mot den andra föräldern tilldöms denne ofta gemensam vårdnad om barnen och/eller umgängesrätt. Tänk då hur svårt det är att få enskild vårdnad när förövaren inte kunnat dömas.
Man påstår att barn har rätt till kontakt med båda föräldrarna. Jag påstår emellertid att barnen utsätts för våldet när en förälder utsätts. De drabbas mycket hårt och behöver skyddas mot den våldsutövande föräldern.
Föräldralagstiftningen är minst lika viktig att förändra som lagstiftningen rörande brott.
Annette Norling
LÄS MER:Därför stannade jag hos mannen som slog mig
LÄS MER:Hur kan polisen ifrågasätta en misshandlad kvinna?!
LÄS MER:Vi göms för att få en chans att överleva – ändå mördas vi