Först var han bara lite svartsjuk, skriver insändaren. (Arrangerad bild)
Först var han bara lite svartsjuk, skriver insändaren. (Arrangerad bild) Bild: Anders Wiklund/TT

Därför stannade jag hos mannen som slog mig

Det hjälper inte att vara stark när man bryts ned så sakta att man inte märker det själv, skriver Annika.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du skriva en egen insändare? Mejla till: friaord@gp.se. Vill du svara eller har du synpunkter på en insändare? Använd samma mejladress och ange vilken insändare det gäller.

ANNONS

Många säger att de inte förstår varför kvinnan inte går vid första tecknet på våld. Vad de inte vet är att första tecknet oftast inte är så uppenbart som en handflata över kinden eller två händer som gräver sig hårt in i ena överarmar.

Min förövare bröt ned mig psykiskt, sakta men säkert. Bit för bit. Det är så det fungerar.

Först var han bara lite svartsjuk. Gulligt tyckte jag som var nykär och antog att han också var det. Jag tänkte att han bara var rädd att förlora mig. Sedan kommenterade han vad jag hade på mig. Även det tolkade jag som ett tecken på kärlek för att han inte ville att andra skulle titta på mig med sexuella ögon. I början bad han mig byta till andra kläder, efter ett tag beordrade han mig.

ANNONS

Det hjälper inte att man får lära sig om sitt egenvärde från barnsben när man träffar en expert på manipulation.

Efter två år kom första slaget. Detta efter en och annan knuff, ständigt påtalande om att jag inte dög, att jag inte skulle klara mig utan honom. Jag var så nedbruten då att jag på allvar trodde att jag förtjänade det slaget och alla andra som skulle komma. Jag skämdes för att jag gjort honom så arg att han kände sig tvungen att trycka en kniv mot min hals.

När jag slutligen tog mig modet att säga att jag ville lämna hotade han att följa efter mig, att göra mitt liv till ett helvete. Jag trodde honom och gick tillbaka för jag visste vad det innebar att leva med honom men var livrädd för vad han skulle kunna göra om jag lämnade honom. Det hjälper inte att man får lära sig om sitt egenvärde från barnsben när man träffar en expert på manipulation. Det hjälper inte att vara stark när man bryts ned så sakta att man inte märker det själv.

Vi måste sluta ifrågasätta varför kvinnan inte lämnade och istället lägga skulden där den hör hemma, på personen som tar sig rätten att smula sönder en annan människas självbild tills hon tror att hon inte kan existera utan honom.

ANNONS

Annika

LÄS MER:Kvinnorna måste lämna vid första tecknet på våld!

LÄS MER:Regeringen: Skärp straff för kvinnofridskränkning

LÄS MER:Utvärdering påvisar stora brister i arbetet mot kvinnovåldet

ANNONS