Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Helgonet Lucia från Syrakusa är faktiskt helt irrelevant för svenskt luciafirande, skriver  Mattias Axelsson. Bild: Jurek Holzer/TT
Helgonet Lucia från Syrakusa är faktiskt helt irrelevant för svenskt luciafirande, skriver Mattias Axelsson. Bild: Jurek Holzer/TT

Manliga lucior är en del av vår tradition

Att pojkar och män figurerat som lucior är också något vi kan hitta gott om exempel på i den svenska traditionshistorien, skriver Mattias Axelsson.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara eller har du synpunkter på insändaren? Använd kommenteringsfunktionen under insändaren. Vill du skriva en egen insändare mejla till: [email protected]

Replik

2/12 Pojkar måste förstå att de inte kan vara Lucia

För att ha jobbat hela sitt liv som lärare på mellan- och högstadiet och på gymnasiet i svenska och musik, har Christina Angsvik Tarstad förvånansvärt lite kunskap om helgonet Lucia i allmänhet och den svenska luciatraditionen i synnerhet.

Vi kan väl kanske bortse från detaljen att det inte finns något som tyder på att helgonet Lucia “brändes på bål”. Vad som är svårare att bortse från i Angsvik Tarstads insändare är missuppfattningen att helgonet Lucia är det som firas i Sverige den 13 december.

LÄS MER: Låt inte Luciatåget bli en ojämlik könsparad

Helgonet Lucia från Syrakusa är faktiskt helt irrelevant för svenskt luciafirande. Det är bara namnet på dagen som följt med från helgonet. Att dagen uppmärksammats beror i stället på det faktum att vintersolståndet (alltså årets längsta natt) fram till mitten av 1700-talet inföll just 13 december. Det var det, och inte helgonet, som firades.

Den moderna luciagestalten med ljus i håret och vit skrud har inte heller något med helgonet Lucia att göra. Exakt varifrån luciafiguren kommer vet vi faktiskt inte. Det kan antingen vara änglar från stjärngossetågen eller en traditionsöverföring från det tyska ”Kinder Jes”.

LÄS MER: Lucia är en symbol för kvinnors rättigheter

Att pojkar och män figurerat som lucior är också något vi kan hitta gott om exempel på i den svenska traditionshistorien. Under 1800-talet var manliga lucior i främst universitetsstäderna en vanlig syn, och en bra bit in på förra seklet var det inte ovanligt med könsöverskridande luciatåg.

Tyvärr har Angsvik Tarstad drabbats av den vanligaste missuppfattningen när det gäller traditioner - idén att det som är det “normala” är det som gällde när jag var liten. Men traditioner har alltid förändrats och kommer fortsätta att förändras.

Mattias Axelsson, gymnasielärare och traditionsexpert

LÄS MER: Julböcker - en trend här för att stanna

LÄS MER: Test 2021: Godaste julmusten en kvartett