För några veckor sedan var jag på besök i Göteborg, min gamla födelsestad. Och jag är en person som älskar att ta en fika på stan eller gå på restaurang. Men varför får jag inte längre själv inte bestämma hur jag vill betala? Är det butikerna och restaurangerna som ska bestämma om jag vill lämna digitala spår efter mig eller inte?
När jag för ett par år sedan började märka att vissa restauranger plötsligt vägrade att ta emot kontanter så gjorde jag tvärt om mot majoriteten, det vill säga jag återgick till att betala kontant.
Stopp ett tag, kanske ni tänker. Det spelar väl ingen roll om kontanterna försvinner? Jo, jag är övertygad om att det gör det. Och detta av flera skäl.
Kontanta pengar är utgivna av svenska staten, det vill säga Riksbanken. Detta garanterar pengarna ett visst värde. De pengar vi har på bankkontona är vad jag skulle kalla ”luftpengar”. Vad händer då vid en större ekonomisk krasch i samhället?
Valfrihet viktigt
Men min största oro är vad som händer med vår integritet när vi lämnar digitala spår efter oss överallt. Ett samhälle där man aldrig kan vara anonym gör mig orolig. När kontanterna är borta har vi som medborgare ingen valfrihet längre och detta känns inte alls bra.
Jag är absolut inte motståndare till ny teknik men vi måste börja lyfta frågan om vad som händer med vår integritet när allt vi köper registreras digitalt och vi inte har någon valfrihet. Därför måste vi kunna välja att betala kontant när vi vill.
Så var det förstås detta med rånrisken. Men om vi aldrig kan vara anonyma så blir vi heller inte anonyma för de som vill skada oss. Ponera att du har någon efter dig som vill dig illa. De kan då följa varje steg du tar. Ett sådant samhälle vill jag inte leva i. Därför värnar jag min integritet och bojkottar de ställen som inte tar kontanter.
Jag anser att våra politiker bör tvinga affärer, restauranger och andra institutioner att ta emot kontanter, inte minst för att samhället ska vara tillgängligt för alla, även för de som inte kan eller vill betala digitalt.
Maria Afzelius