När Göteborgsalliansen (IFK Göteborg, Gais och Örgryte IS ) 1991, efter en uppgörelse med Göteborgs stad, fick ta över Gamla Ullevi mot att klubbarna själva svarade för den upprustning och renovering som var nödvändig, diskuterades också det fortsatta namnet på arenan.
Att döpa arenor efter enskilda personer har ingen svensk tradition, med undantag av Lemmingvallen. I stället beslutades att resa en staty över Gunnar Gren i anslutning till arenan. Han var den förste spelare att representera alla tre klubbarna och är en av nittonhundratalets största spelare. Statyn bekostades av alliansklubbarna och uppdraget gick till konstnären Jan Sten. I september 1993 invigdes statyn i närvaro av bland andra Gunnar Nordahl och Nils Liedholm, de två övriga i den berömda trion ”Gre-No-Li”. För att hylla sin stora idol kom AC Milan till Gamla Ullevi med hela sin bästa uppställning, utan något krav på ersättning. Så stor var och är Gunnar Gren i Italien.
Alliansklubbarna hade vid den här tiden ingen egen damfotboll. I dag driver de också damfotboll och har välkomnat damlandslaget att spela flera matcher på Gamla Ullevi, även om det nu börjat bli för litet för de här matcherna. En utveckling som glädjer oss som gillar all form av fotboll.
Nu har frågan om att flytta statyn över Gunnar Gren aktualiserats, när kommunen vill få plats med ”en ny konstgestaltningen som hyllar svensk damfotboll” (GP 24/1). Visst borde det finnas plats för ett sådant konstverk, men utan att flytta bort Gunnar Gren. Begå inte ett fotbollens helgerån.
Lars Ranäng, f.d. ordförande Göteborgsalliansen
LÄS MER:Kupperna mot Göteborgs statyer
LÄS MER:Sture Allén – mannen som namngav Gamla Ullevi
LÄS MER:Nya statyförslaget vid Ullevi: Bebben, Agne och Karl-Alfred