Sedan ett antal år tillbaka pågår en stor förändring inom den svenska grundskolan, nämligen avskaffandet av skolböcker till förmån för diverse digitala hjälpmedel. Varje elev förses med en läsplatta eller dator samtidigt som skolböckerna fasas ut.
Problemet är att denna förändring verkar ske utan någon mer omfattande evidens för att elevernas läsförståelse och inlärning påverkas i positiv riktning.
LÄS MER:Slutbetyg: Så gick det för niorna i Göteborgsområdet
Det finns forskning som pekar på att ökad exponering av digitala hjälpmedel varken förbättrar elevernas studieresultat eller deras förmåga att läsa på datorer. Nyligen publicerade forskning visar tvärtom på bättre läsförståelse vid läsning av tryckta texter än på skärm. Likaså att man kommer ihåg mer om man antecknar för hand i stället för att skriva på datorn.
Utöver försämrad läsförståelse och inlärning blir även likvärdigheten lidande. Utan läroböcker blir det upp till den enskilda läraren att hitta lämpliga texter för eleverna, vilket ökar skillnaderna mellan vad elever får lära sig.
LÄS MER:Ny studie: Lärare undervisar svaga elever på fel sätt
De digitala verktyg som används i skolan produceras ofta av privata läromedelsföretag och kvaliteten kan variera. Det förutsätter att varje kommun har en egen kvalificerad upphandlingskompetens för att inte likvärdigheten, ytterligare, ska äventyras.
Varför sker då denna utveckling? Kan det vara ekonomiska skäl? En allt mindre andel av skolornas resurser läggs på läromedel. Hur länge ska vi låta detta experiment fortsätta? Frågan är befogad med tanke på att cirka 14 procent av en årskull vare sig får tillräcklig teoretisk utbildning eller en yrkesutbildning, som kan leda till senare anställning. Denna situation är unik för Sverige.
Universitetslärare
LÄS MER:Lärplattformar gör större skada än nytta
LÄS MER:Fridolin: Ge laglig rätt till tryckta läroböcker
LÄS MER:Är det verkligen mer skärmtid barnen behöver i skolan?