Det är enkelt att vara optimistisk på våren, när solen spricker fram och knoppar brister.
Kanske var det just vårens bubbliga framåtanda som tog över USA:s president Donald Trump, när han postade ett inlägg på sociala medier för att hylla landets starka ekonomi.
”BRA JOBBSIFFROR, MYCKET BÄTTRE ÄN FÖRVÄNTAT”, skrev presidenten från sitt Truth Social-konto i april.
Men vårens löften om oändliga somrar och ljus går snart över i deppigt mörker. När rötmånaden inleddes publicerade den amerikanska myndigheten för jobbstatistik, BLS, jobbsiffrorna för juni månad.
Det var ingen munter läsning. Endast 73 000 nya jobb skapades under sommarens första månad, vilket var betydligt färre än de drygt 100 000 som var väntade. Borträknat pandemiåren var det den sämsta månaden sedan 2010. Och vad som var ännu värre var att ytterligare 250 000 jobb ”försvann” när myndigheten reviderade ned statistiken för maj och april.
Knappt hade BLS:s pressmeddelande landat innan president Trump på nytt vände sig till sociala medier, där han helt utan bevis förkunnade att statistiken var ”riggad” och att BLS-chefen Erika McEntarfer genast hade fått sparken.
Ett drygt halvår in på Trumps andra mandatperiod har ekonomin seglat upp som ett känsligt ämne för presidenten. Såväl inflation som räntor väntas stiga, samtidigt som tillväxten bromsar in till snigelfart. Just den utvecklingen många ekonomer pekade på när Trump i april utropade ”Liberation Day”, och slängde upp tullar mot resten av världen.
Vad beror den amerikanska ekonomiska kräftgången på – och varför riskerar Sverige att dras med i fallet?
Ekonomen: USA:s ekonomi mår sämre med Trump
Daniel Waldenström är nationalekonom och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.
– USA:s ekonomi mår nog sämre än vad den hade gjort utan Trump. Det finns fortfarande en enorm växtkraft i ekonomin, men det finns tecken som pekar på en avmattning. Det är uppenbart att det finns negativa inslag i den amerikanska ekonomin, och även i den europeiska, säger Waldenström.
Han är inte ensam om att dra den slutsatsen. Häromdagen gick det amerikanska kreditvärderingsbolaget Moody’s chefekonom ut på X och varnade för att landet var på väg att glida in i en recession – det vill säga en ekonomisk lågkonjunktur.
– Flera faktorer visar att ekonomin har tappat fart, men frågan är väl hur allvarlig nedgången blir. Det är för tidigt att prata om en recession, och arbetslöshetsnivån är klart bättre än i Europa. Men ja, det finns orosmoln, säger Waldenström.
De svaga jobbsiffrorna som kom förra veckan är ett tydligt tecken på avmattning. Ett annat är att BNP-tillväxten det första halvåret 2025 blott landade på 1,2 procent i årstakt. Det är för USA en väldigt låg siffra, och dessutom en nedgång från 2,8 procent i fjol.
Flera ekonomer menar att det är Trumps tullpolitik som är den främsta boven i dramat. I torsdags trädde de senaste rundorna av USA:s tullar i kraft (de flesta varor från EU är nu belagda med en tullavgift på 15 procent till USA), och inget verkar få presidenten att ändra sig. Eftersom tullar i princip kan beskrivas som skatt på utländska varor blir det dyrare för amerikanska konsumenter – vilket väntas leda till högre inflation. Även inhemska varor väntas bli dyrare, eftersom många tillverkare använder sig av utländska komponenter. En amerikansk bil, exempelvis, riskerar att bli dyrare eftersom flera av dess delar tillverkas i andra länder, och fraktas sedan till USA för montering.
Tullarna kan också skapa en ond cirkel för hela ekonomin. När varor blir dyrare behöver företag antingen höja sina priser eller sänka vinstmarginalerna. Båda tillvägagångssätten kan leda till minskad försäljning och – och i sin tur leda till ökad arbetslöshet, när företagen behöver färre anställda.
Stagflations-hotet
I slutet av veckan flaggade Torsten Slok, chefekonom vid riskkapitalbolaget Apollo Management, för risk för stagflation.
– Marknaden räknar tydligt med sänkningar, men riskerna för stigande inflation är betydande, skriver han i ett marknadsbrev enligt Bloomberg.
Stagflation innebär att en ekonomi drabbas av låg eller negativ tillväxt, samtidigt som det råder hög inflation. Situationen är särskilt prekär eftersom det främsta verktyget för att hantera inflation – det vill säga att höja styrräntan – i teorin innebär en försämrad möjlighet till ekonomisk tillväxt. Resultatet riskerar då att bli att kostnaden för pengar – det vill säga räntan – är hög, vilket gör investeringar dyra, samtidigt som inflationen gör att hushållen håller ännu hårdare i sina pengar. I en sådan situation är det inte ovanligt att arbetslösheten skenar.
Daniel Waldenström menar att läget inte är så illa – i alla fall inte ännu. Däremot håller han med om att det är Trumps tullpolitik som är drivande i den ekonomiska tillbakagången, även om han anser att det är för tidigt att slå fast de exakta bakomliggande orsakerna.
– Tullarna kommer att göra varor dyrare i USA och ha en negativ effekt på landet. Det innebär minskad omsättning och inkomster, vilket gör att hushåll drar ned på utgifter som i sin tur leder till minskad tillväxt. Det kommer att drabba hela den amerikanska samt den västerländska ekonomin. Däremot vet vi inte om det vi ser nu beror på Trumps handelspolitik – det här är ofta processer som tar lång tid, och de negativa effekterna kan fortfarande dröja ett tag innan vi ser.
I veckan kom nya siffror från den amerikanska tjänstesektorn som visade att aktiviteten i princip står still, samtidigt som priser för tjänster generellt stiger.
”Tullarna börjar nu att märkas av i priserna, och vi ser höjda priser överallt”, svarade en av de tillfrågade inom transportsektorn enligt rapporten.
Är inte prisökningar, dåliga jobbsiffror och långsammare tillväxt effekter på handelspolitiken redan nu då?
– Det kan vara så, men min poäng är att det är lite för tidigt att slå fast att det beror på tullarna. Vissa saker ser ju bra ut, som den låga arbetslösheten och börsen, som brukar vara en snabb och bra indikator på hur ekonomin mår.
Börsen, ja. Världens aktiemarknader kollapsade strax efter det att Trump annonserat sin handelspolitik i början av april, men har sedan dess återhämtat sig. Återhämtningen verkar inte vara driven – som den vanligtvis är – av skenande konsumentekonomi, utan snarare av enorma satsningar inom AI.
Enligt Daniel Waldenström har investerare redan tagit höjd för Trumps tull-nycker, och kommer därför inte påverkas så mycket av vare sig nya eller slopade tullnivåer.
– Handelsoron är inprisad. Det som kommer påverka börserna är nog snarare andra saker, som geopolitik exempelvis.
Den kanske största oron på längre sikt för USA är landets statsskuld. I fjol uppgick enbart räntebetalningarna på skulden till 882 miljarder dollar, vilket innebär att det är en större post i USA:s statsfinanser än försvaret. I år har skulden ökat ännu mer, och uppgår till drygt 120 procent i förhållande till landets bruttonationalprodukt, BNP.
Så påverkar USA Sveriges ekonomi
Skulden väntas dessutom växa ytterligare i och med president Trumps skattesänkningar, och enligt Daniel Waldenström kan det i längden få stor påverkan även i Sverige.
– Det är inte positivt att underskottsfinansiera (när en stat lånar pengar för att få ihop finanserna, GP:s anm) den offentliga sektorn som USA gör. Vi är många som hade velat se en minskad underskottsfinansiering, inte minst eftersom en amerikansk ekonomisk nedgång även kommer innebära en ekonomisk nedgång för Sverige.
Hur menar du då?
– En direkt drabbad grupp är svenska exportföretag. De skulle inte direkt vara drabbade av Trumps tullar eftersom många har tillverkning i USA redan, men om den amerikanska ekonomin bromsar in kommer resten av världens ekonomi också göra det. Om USA går in i en lågkonjunktur skulle det exempelvis drabba Tyskland, vilket är Sveriges största exportmarknad, säger Waldenström och fortsätter.
– Tjänar amerikaner mindre pengar kommer det alltså drabba oss i nästa led. USA är jätteviktigt för svensk ekonomi, och en nedgång skulle leda till ökad arbetslöshet och lägre inkomster även i Sverige. Det blir en dubbelsmocka.
Många svenskar med bolån lär nu följa utvecklingen i USA oroligt, särskilt med tanke på att även den svenska ekonomin hackar. Arbetslösheten är fortsatt hög, och i veckan kom negativa prognoser från såväl Konjunkturinstitutet (KI) som Statistiska centralbyrån (SCB). KI räknar nu med att Sveriges BNP växer med endast 0,7 procent under 2025, vilket är en minskning från tidigare prognos på 1 procent, medan SCB redovisade preliminära siffror på att inflationen i juli låg på 3 procent.
Eftersom Riksbankens inflationsmål ligger på 2 procent ökar risken att det inte blir någon ytterligare räntesänkning i år.
Bör många hushåll med bolån nu vara oroliga för att det inte blir någon ytterligare räntesänkning i år?
– Nej, jag tror att det blir en till räntesänkning. Inflationen är i överkant, men hanterbar. Jag tror inte heller att en räntesänkning i Sverige behöver ha en jättestor förhöjande inverkan på inflationen, inte minst eftersom oron för ekonomin främst handlar om handelspolitik och krig, säger Daniel Waldenström.
