Fråga:
Hej,
Jag kan snart bli pensionär om jag vill, men jag känner mig pigg och tänker fortsätta jobba ett tag till. Men vad talar egentligen emot att börja ta ut pension ändå?
Pensionen är ju livslång, när jag dör tar utbetalningarna slut. Därför borde det vara smart att börja ta emot pensionen så tidigt som möjligt. Visst, jag får kanske betala lite högre skatt när jag har både lön och pension, men samtidigt hinner jag ju få sammanlagt fler utbetalningar innan jag dör.
Om jag kan få 10-15 tusen varje månad som kan investeras i fonder, borde det inte löna sig för oss som har möjlighet?
Hälsningar,
Mats
Svar:
Hej,
För de flesta handlar nog pensionen om att se till att ha en inkomst varje månad, även efter att de slutat arbeta. I stället för lön den 25:e får man pension den 20:e. Man betalar hyran och åker på semester. Man köper tvättmedel, mandelmassa och bacon.
Pengar in, pengar ut.
Men kanske borde man, precis som du är inne på, närma sig pensionen med ett annat mindset? I stället för att räkna per månad, kanske det vore rimligare att fokusera på att få ut en så stor totalsumma som möjligt under åren som pensionär? Ibland hör jag experter och politiker hävda att vi måste jobba längre och att man ”tjänar” väldigt mycket på att gå i pension några år senare. Men är det verkligen sant?
Privatekonomi söndag
I artikelserien Privatekonomi söndag samlar vi reportage, tips och granskningar om hur man får pengarna att räcka längre och förutsättningar att växa.
Vill du få en pushnotis i din mobil när vi skriver om dessa ämnen? Klicka här: Privatekonomi och välj följ.
Ett problem när det kommer till pensioner är att det finns väldigt många parametrar. Vi har olika tjänstepension, olika arbetsliv i bagaget och olika regler gäller för olika generationer. Därför blir resonemangen mer av generell karaktär.
Vad som är samma för alla är att den som jobbar några år extra får ut mer pengar varje månad när den väl går i pension. Skillnaden kan vara ganska stor. I den andra vågskålen ligger att en senareläggning av pensioneringen också innebär färre månader som pensionär, det är tyvärr den krassa sanningen.
Den som vill maximera borde se till att totalsumman blir så stor som möjligt: Alltså summan varje månad gånger antalet månader.
Om vi tänker oss två personer. Den ena går i pension vid 64 och den andra vid 68. Då är det fullt möjligt att den som går i pension tidigare kommer att få ut sammanlagt mer pengar än den som jobbar på i fyra år till. Allt beror på hur länge de lever.
Egentligen är det ganska intuitivt, som avliden har man inte längre någon nytta av sitt sparande. Detta gäller alla, inte bara pensionärer. Men när det kommer till pensionen kan livslängdens påverkan nog vara lite större än man först tror.
Vi säger att personen som går i pension vid 64 får 37 000 kronor i månaden, medan den som jobbar till 68 får 52 000. Detta motsvarar – ungefär – en verklig skillnad av att jobba fyra år länge. Personen som tar ut pengarna tidigare kommer att hinna få 48 utbetalningar à 37 000 kronor innan den som börjar ta ut senare fått sin första krona.
Faktum är att det dröjer ända tills båda är 78 år innan den som gick i pension senare har kommit ikapp. Då har båda fått ut ungefär 6,2 miljoner (37x12x14≈6200 respektive 52x12x10≈6200). Och efter den punkten drar den som jobbade längre ifrån.
För att ”tjäna” på den högre pensionen per månad måste man alltså bli minst 78 år.
Detta är ett grovt räkneexempel. I verkligheten måste man väga in saker som avkastning, levnadskostnader och att den som både jobbar och tar ut pension samtidigt riskerar att få betala mer skatt.
Men kontentan är ändå att i den här ekvationen så är en av de viktigaste variablerna okänd: livslängden.
Ingen av oss vet vilken dag det blir vår tur, vilket kan vara knivigt både känslomässigt och ekonomiskt. Hur ska man hantera det? Jag vet ärlig talat inte. Men rent ekonomiskt är det absolut inte fel att tänka att lite mindre pengar nu kan vara mer värt än lite mer pengar senare. Å andra sidan är det kanske för deppigt att planera för att man själv ska dö i förtid. Den typen av loser-mentalitet riskerar att sänka kvaliteten på de år som är kvar, hur många det nu är.
För vissa kan det kännas viktigt att lämna något efter sig, till barn eller andra nära och kära. Men på ett personligt plan ska man nog förbereda sig på att både pensionen och sparpengarna en dag kommer bli helt värdelösa.
Det är trots allt ganska få förunnat att återuppstå. Glad påsk!
Mvh,
Alexander
