Magdalena Lydéns första migränanfall kom i tidig pubertet. Sedan dess har huvudvärken varit hennes ständiga följeslagare – i över 30 år.
– Värst var det när jag var nybliven mamma. Jag stressade, jobbade och påverkades av den hormonella omställningen. Från det, fram till att jag testade botox, hade jag 26 anfall i månaden. Min son var ett och ett halvt när han lärde sig att sätta fingret för munnen och säga ”sch, mamma har ont”, berättar hon.
Genom åren har hon sökt flera olika läkarkontakter. Hon har provat förebyggande behandling med speciella licenspreparat, hon har använt så kallade ”attacktabletter” att använda när anfallen kommer, samt sprutor och nässpray.
– Läkemedlen fungerade en period, men inte långsiktigt. Dessutom mår jag dåligt av anfallsmedicinerna. Huvudvärken kan bli lindrigare, men biverkningarna är många. Det känns som att ha influensa, vara bakis och kräksjuk samtidigt som man också har förlamande huvudvärk.
Dyra första försök med botox
För några år sedan, i 40-årsåldern, testade Magdalena Lydén botox mot sin migrän för första gången. Det var hos en privat läkare och de första besöken blev dyra. Efter mycket letande hittade hon en klinik som har vårdavtal med Västra Götalandsregionen och som erbjuder botoxbehandling. Vårdavtalet innebär att frikort gäller och att själva läkemedlet är subventionerat. Till den mottagningen har Magdalena Lydén gått i två år. Hon får enligt egen uppgift över 50 stick med botox var tionde vecka, bland annat i käklinjen, skuldrorna och runt om i ansiktet. Behandlingen funkar – numera har Magdalena Lydén cirka 10 anfall per månad. Det beror dels på botoxen, men också på att hon fått en migränspruta (CGRP) att ta i magen och ett slags antikroppar som hon tar var fjärde vecka.
– Jag tycker att livet är härligt nu. Jag kommer aldrig bli av med min migrän helt, men nu kan jag till exempel gå på bröllop igen. Det var helt otänkbart för några år sedan. Jag saknar mina linjer i ansiktet och hatar att mina ögonbryn bara åker längre och längre upp. Men vad gör man inte för att slippa ha migrän och kräkas, konstaterar Magdalena Lydén.
Det är ett resonemang som inte alla köper.
– Jag är admin för en stor huvudvärksgrupp på Facebook. Vi är många som upplever att botox är en riktig vattendelare. De flesta tror att man gör det för skönhetsidealet.
Mattias Linde är överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Aleris specialistvård. Han är också professor i neurologi på Norges naturvetenskapliga-tekniskt universitet och regionalt processansvarig för migrän i Västra Götalandsregionen.
Överläkaren: Regeln är 31 stick eller mer
Han berättar att det var av en slump man upptäckte att botox faktiskt fungerar mot migrän.
– Det var amerikanska kvinnor som fått botoxinjektioner mot sina rynkor som rapporterade att det hjälpte mot deras migrän. Det var redan på 1990-talet, säger han.
Två stora amerikanska studier visade strax därefter att det faktiskt stämde. Man lottade personer till antingen botox eller placebo. De som fick botox upplevde en förbättring i sin migrän, särskilt när man testade att injicera läkemedlet på fler ställen än i pannan.
– Det ska även ges i tinningar, hårbotten, bakhuvud, nacke och skuldror. Regeln är 31 stick eller mer, säger Mattias Linde.
Mer om migrän
Kronisk migrän innebär att man har huvudvärk minst 50 procent av månadens dagar, och minst 8 av dem ska huvudvärken vara vad man kallar uppenbar migrän. Det tydligaste tecknet på det är illamående i kombination med huvudvärk. Men även sådant som lokalisation, intensitet, ljud- och ljuskänslighet vägs in vid en bedömning. Kvinnor drabbas av migrän dubbelt så ofta som män, eftersom sjukdomen påverkas av kvinnliga könshormoner. Personer med migrän ska i första hand söka hjälp hos primärvården och det finns många behandlingar att testa, både förebyggande och akut behandling.
Men även i sjukvården dras botox med sitt skönhetsrykte. Mattias Linde berättar att det finns många missförstånd kring hur behandlingen fungerar.
– Folk tror att det förlamar muskulaturen och att migrän beror på spända muskler. Det är helt fel. Migrän genereras i nervsystemet. Den mekanism som gör att botoxbehandling fungerar, är att det blockerar frisättningen av inflammatoriska och kärlvidgande äggviteämnen. Det är den frisättningen som orsakar migrän.
Det svenska Tandvårds- och läkemedelsverket godkände botox som behandling mot kronisk migrän år 2011, men möjligheterna att faktiskt få det ser olika ut i landet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjuder det till exempel inte, medan Aleris specialistvård där Mattias Linde också jobbar erbjuder det. Kravet är dock att patienten redan har provat minst två, helst fyra, av de enklare behandlingarna.
– Det är inte riktigt accepterat än i Västra Götalandsregionen. Jag har kämpat i 20 år, för att människor med kronisk migrän behöver få en bra behandling. Migrän är det största folkhälsoproblemet bland kvinnor under 50 år. Nu ser det ut som om vi kommer kunna erbjuda det i och med att regionen startar ett migräncentrum nästa år. Det ska bli riktigt spännande, säger Mattias Linde.
Billigare behandlingar funkar bättre för en del
Däremot ska man inte betrakta botox som en mirakelbehandling som funkar för alla.
– Det fungerar inte på spänningshuvudvärk, och det är bara godkänt av TLV för behandling av kronisk migrän vilket innebär att man har huvudvärk minst 50 procent av dagarna i en månad varav minst 8 dagar har migränkaraktär. Men de som svarar på behandlingen är oftast nöjda, säger Mattias Linde.
Han är säker på att en del personer går till privata kliniker och får botox mot sin migrän, trots att de hade kunnat gynnas mer av någon annan behandling.
– En del hade säkert blivit hjälpta av en tablettbehandling som kostar två kronor per dag, men får botox för 4 000 per kvartal eftersom det inte är en neurolog som undersöker dem. Botox är jättebra, men folk med huvudvärk har blivit lite besatta av det, på ett sätt som känns vilseledande. Det är som att kalla alla elbilar för Tesla. Botox är ett av cirka tio förebyggande behandlingsalternativ som finns. Har man migrän ska man bli undersökt och behandlad av en allmänläkare i första hand, och vid behov remitteras vidare till en neurolog.
LÄS MER:Allt yngre drabbas av stroke
LÄS MER:Samband mellan psykisk ohälsa och käkbesvär
LÄS MER:Forskarnas fynd: Bakterie som bryter ned gluten
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Ida Johansson blickar ut i den finansiella världen och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
