Efter ett generellt positivt inflationsutfall i oktober, som bidrog till att Riksbanken lämnade räntan oförändrad, väntade sig nu tillfrågade ekonomer en nedgång i inflationen. Och de fick rätt – den svenska inflationen enligt KPI ligger nu i november på 5,8 procent. I oktober låg takten på 6,5 procent.
Även KPIF, det andra måttet som inflationen mäts i, fortsätter nedåt. Den hamnar nu på 3,6 procent, efter att ha legat på 4,2 procent i oktober.
– Absolut ett glädjebesked, säger Robert Boije, som är chefsekonom på SBAB.
– Vår bedömning var att inflationen skulle sjunka ganska brant, och det här beskedet nu på morgonen bekräftar det och är framför allt glädjande för svensk ekonomi. Samtidigt i euforin finns det vissa varningsfingrar och risk för bakslag. Främst tänker jag på det geopolitiska läget – utvecklingen i Mellanöstern och eskalerande bränslepriser bland annat – men riktningen generellt sett är på väg åt rätt håll gällande svensk inflationen.
Ekonomerna jublar på X
Nordnets sparekonom Frida Bratt skriver på X, alltså det som tidigare hette Twitter, att dagens siffror från SCB är en julklapp till bolånetagarna. ”Räntetoppen cementeras och hushållen kan med ännu större sannolikhet räkna med fler räntesänkningar under nästa år”, skriver hon vidare.
På samma forum skriver Robert Bergqvist, SEB:s chefsekonom om en ”svensk inflationschock” då inflationen gått ner mer än förväntat – analytikerna hade i snitt väntat sig att siffran skulle landa på 4,0 procent, skriver DI. ”Inflationstomten kom även till Sverige”, skriver Bergqvist och menar att tempot nu ökar för att nå tidpunkten för en första sänkning även av Riksbankens styrränta.
Bland de skäl som angavs till att ekonomer förväntade sig en nedgång i november var lägre årsbidrag från elpriserna, svagare uppgång på livsmedel och även svagare utveckling för utrikesflyg- och paketresepriserna efter starka oktoberutfall. Dessutom spåddes Black Week, som tycks ha börjat tidigare i år, ha effekt på sällanköpsvarupriser. Detta enligt Nyhetsbyrån Direkt.
Därför är inflationsmåtten så förvirrande
Inflationen i Sverige mäts i två förvirrande lika mått. Det mest kända är KPI, vilket står för konsumentprisindex, och visar hur mycket det kostar att leva i Sverige och hur denna kostnad utvecklas över tid. Den har mätts varje månad på nästan samma sätt sedan1950-talet. Man använder sig av konsumentkorgen – eller KPI-korgen som den också kallas – där man lägger i varor och tjänster som ska spegla det som ett vanligt hushåll lägger pengar på. I korgen ligger alltså sådant som hyror, mat, kläder, restaurangbesök och räntor.
Det andra måttet, KPIF, bygger på samma uträkningar men effekten av ändringar i hushållens bostadsräntor räknas bort. Det är det mått som Riksbanken använder i sitt inflationsmål sedan några år tillbaka. Skälet till det är förenklat att Riksbanken främsta sätt att påverka inflationen är att ändra sin styrränta, vilket får effekter på KPI, eftersom hushållens boendekostnader förändras. Effekten av detta ger en missvisande bild enligt Riksbanken – på kort sikt stiger ju KPI-inflationen då räntan höjs, trots att inflationen minskar på längre sikt, menar de. Därför är KPIF ett bättre mått anser Riksbanken, när de ska fatta beslut om hur de ska lyckas nå inflationsmålet på 2 procent.
LÄS MER:Rysarbeskedet som ekonomerna kivas om
LÄS MER:Inflationen stiger – men detta var en glädjesiffra
LÄS MER:Inflationen stiger – igen
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Ida Johansson förklarar och analyserar privatekonomi och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
