Här drivs förskolan helt på vätgas och solenergi

En förskola som drivs helt på solenergi lagrat i vätgas? I januari slog Europas första sådan upp portarna i Mariestad. Trots att hela tekniken ännu inte är på plats är intresset från andra kommuner och organisationer stort.
– Marknadsföringen vi fått genom detta går inte att värdera i pengar, säger kommunstyrelsens ordförande om det dyra bygget.

ANNONS
|

När Electrolux 2015 meddelade att verksamheten i Mariestad skulle stängas ner, var det över 250 arbetstillfällen som gick förlorade. Vad kunde kommunen och näringslivet göra för att rädda situationen?

Kommun, politiker och näringsliv landade så småningom i att Mariestad skulle bli en test och demonstrationsplats där hållbar och klimatsmart teknik kan testas i verkligheten. En satsning som bland annat lett till att man har en av Sveriges tre tankstationer för vätgas och snart även Europas första förskola som drivs helt på solenergi.

I januari slogs portarna upp till Kronoparkens förskola. På taket breder 830 kvadratmeter solceller ut sig, som förser förskolan med el både när solen skiner, men även under de mörkare månaderna tack vare möjligheten att lagra energin som vätgas i anslutning till förskolan. Värmen som vätgasproduktionen genererar kommer även att tas till vara och användas i bergvärmeprocessen som idag värmer förskolan.

ANNONS

Ska kopplas bort från elnätet

Än så länge saknas en komponent för att vätgasen ska vara i drift, men solcellerna har levererat energi under sommaren och när allt väl är på plats kommer förskolan i princip vara bortkopplad från det lokala elnätet.

Ingen vätgas kommer att finnas inne på själva förskolan, utan omvandlingen till el sker i en byggnad hundra meter bort.

– Vi har brottats en del med vad det finns för krav på skyddsavstånd och hur byggnaden ska se ut där vätgasen finns. Det är en kraftig byggnad, och skulle det mot all förmodan hända något så är den konstruerad så att taket ger efter för tryck och vätgasen stiger rakt upp och ut i atmosfären där den är ofarlig, säger Gösta Lindmark, hållbarhetsstrateg hos Mariestads kommun.

Användningen av vätgas är i sig inget nytt, utan har använts länge inom industrin. Att driva en förskola på det sättet, är dock oprövat både i Sverige och Europa. När planerna på förskolan presenterades, förberedde man sig på många frågor och viss oro från närboende och föräldrar. Men istället har man mötts av nyfikenhet och tummar upp för att man vågar satsa.

– Vi hade öppet hus för allmänheten och hade laddat upp för att många skulle uttrycka oro, men de frågor vi fick handlade mest om hur det fungerar och de flesta var snarare glada att man satsar och tänker på vår framtid, säger förskolans rektor Susanne Bohm.

ANNONS

Två larm – ett för brand och ett för gas

Inte heller för förskolans personal innebär det någon större skillnad att arbeta på Kronoparken, från en vanlig förskola.

– Den enda skillnaden är att vårt hus har två larm, dels ett vanligt brandlarm då vi ska gå ut, dels ett vätgaslarm då vi ska hålla oss inne med barnen.

Möjligtvis märks det i personalrummet att förskolan har ett hållbarhetstänk i hela verksamheten. Här är alla möbler återbrukade på ett eller annat sätt, det kan vara felbeställningar eller skyltexemplar.

– Så det är lite olika färg på våra stolar i konferensrum och andra utrymmen, men det spelar mindre roll. Det har känts bra att kunna jobba så här, säger Susanne Bohm.

Märks det även i den pedagogiska verksamheten?

– Eftersom vi är så nystartade så har vi nästan bara små barn, men vi tänker att vi ska kunna prata mer med barnen när de blir lite större, om vad det innebär att vi har solceller på taket och att det är solen som gör att lamporna lyser och att det är varmt inne i huset.

Kostnaden: 84 miljoner kronor

Projektet har väckt intresse från flera kommuner, trots att tekniken ännu inte är i full gång.

– Jag vet inte hur många studiebesök jag har i kö, och då är vi inte ens igång med driften ännu. Många är intresserade av vilka minor vi har gått på under processens gång, så att de inte behöver göra om samma misstag, säger Gösta Lindmark.

ANNONS

Även om få föräldrar och boende uttryck oro, så har det inte varit helt tyst kring bygget från kommuninvånarna. Det har bland annat lyfts frågor om rimligheten i notan för förskolan, för det är inget billigt bygge. Förskolan har kostat 84 miljoner kronor att bygga, och är ungefär 800 000 kronor dyrare i drift om året än en traditionell förskola. Den senare en siffra man dock räknar med kommer att sjunka, inte minst med tanke på de höga elpriser som råder.

Hur motiverar en liten kommun en sådan här satsning?

– Om ingen vågar att testa ny teknik i verkligheten, hur ska man då kunna börja upphandla den? En kommun har en viss skyldighet att jobba med test och demo för att kunna driva på klimatomställningen. Det är själva grunden. Ska vi klara målen för Agenda 2030 så måste vi börja nu, även om det innebär en lite högre kostnad, säger Johan Abrahamsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Mariestad.

Han menar att det inte är en slump att det är just en förskola som byggts på detta sätt.

– Det finns en poäng med det. Då går barnen hem och berättar för mamma, pappa och morfar och farmor. Det är så vi kan få vuxna att ändra inställning, genom att våra barn och barnbarn kommer hem och påtalar hur korkade vi är som inte ställer om.

ANNONS

LÄS MER:Hans-Olof Nilssons unika hus är helt självförsörjande på el

LÄS MER:Experten: ”Hans-Olof Nilsson är före sin tid”

LÄS MER:Guide: Så säljer du bäst vidare dina prylar, möbler och kläder

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP Ekonomis Ida Johansson förklarar och analyserar privatekonomi och kommer med aktuella spaningar och lästips.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS