Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/3

Dubbla examen en lyckosatsning på Chalmers

Nya sätt att utbilda till lärare kan vara en del av lösningen på lärarbristen. På Chalmers har en kombinationsutbildning som ger två examen på fem år uppmärksammats som en av de bästa i Sverige.

Lärarbristen på gymnasienivå är stor inom flera ämnen och störst behov av lärare finns inom matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Det är en av flera anledningar till att Chalmers tekniska högskola sedan några år tillbaka även utbildar lärare. Genom masterprogrammet i Lärande och ledarskap kan eleverna utbilda sig till både civilingenjör och lärare under fem år. De första tre åren läser man sin kandidat på en civilingenjörsutbildning, för att sedan under två år komplettera med det masterprogram som ger lärarexamen.

När en utvärdering av Sveriges ämneslärarutbildningar nyligen presenterades av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visade sig att satsningen fallit väl ut: Chalmers lärarutbildning var en av nio i landet som fick betyget högsta kvalitet.

LÄS MER: "Får du chansen att praktisera som ingenjör, ta den!"

Ger två yrken och inblick i skolan

I dag finns det flera andra sätt att läsa till lärare utöver universitetens lärarprogram, som kombinationsutbildningar eller så kallade snabbspår. Det är sätt att fånga upp dem som även är intresserade av att kunna arbeta i näringslivet, eller har arbetat några år och vill vidareutbilda sig. Hos vissa väcks även intresset för pedagogik under utbildningens gång.

– Man kanske inte vet att man vill bli lärare när man är 19 år. Men efter att ha gått några år på sin utbildning upptäcker man tjusningen med att engagera sig i något av våra projekt kring mentorskap och läxläsning, eller tycker att det är roligt att hjälpa sina kompisar. Då uppstår intresset, säger Samuel Bengmark, ansvarig för Chalmers lärarutbildning.

Förutom att ge eleverna flexibiliteten med att ha fler än ett yrke, hoppas man att utbildningen ska tillföra något även till lärarkåren – civilingenjörer som jobbat ett antal år och sedan flyttar över till skolan kommer in med nya idéer, praktisk inblick och hög trovärdighet. För att få med skolans perspektiv har man även en roll som kallas mästarlärare.

– Det är en gymnasielärare som jobbar hos oss en begränsad tid och som verkligen tillför praktiska inblickar från skolans värld. På vilket sätt är utbildningen relevant? Vad behöver vi förändra för att den ska bli mer relevant och för att förbereda eleverna för läraryrket?, säger Samuel Bengmark, som menar att även näringslivet har att vinna på den dubbla examen, även om det innebär att civilingenjörerna läst lite mindre av vissa ämnen.

– Innan vi startade utbildningen frågade vi näringslivet hur de ser på att man läser lite mindre teknik men däremot mer om ämnen som lärande och ledarskap. De var positiva och det har fallit väl ut, man tillför en kompetens som saknats.

LÄS MER: Chalmers satsar på fler kvinnliga studenter

LÄS MER: Kvinnor i teknikbranschen kräver förändring

Därför lämnar ingenjörer näringslivet för skolan

Sedan masterprogrammet startade har sju kullar med ungefär 100 alumner tagit examen. Av dem valde ungefär 40 procent att ta sitt först jobb i skolan, och 60 procent i näringslivet. Hur eleverna väljer kan även spegla villkoren inom de olika branscherna.

– På ett sätt blir våra studenter ett lackmustest för hur skolans villkor förhåller sig i relation till ingenjörsbranschen. Exempelvis skiljer sig inte ingångslönen så mycket åt, men med tiden blir det skillnader i lön om man tittar statistiskt, säger Samuel Bengmark.

Men det finns många andra skäl än lönemässiga till att man söker sig till läraryrket. På Chalmers ser man ingenjörsstudenter som kommer tillbaka efter några år i näringslivet.

– Det finns många som jobbat i näringslivet och som längtar efter det som skolan erbjuder, nämligen att få bidra och känna en stark upplevelse av meningsfullhet. Det finns även en viss autonomi i att man får styra själv hur man lägger upp sin undervisning och samverkar med sina elever. Det är starka kort för skolans attraktivitet som arbetsplats, dem måste man värna om och säkerställa, så att de inte försvagas.

LÄS MER: Lärarkris: Richard blev klassföreståndare som 20-åring

Engagerade lärare lösning på kompetensbristen?

Sverige brottas även med kompetensbrist inom flera naturvetenskapliga ämnen, något som kan komma att bli ett växande problem, inte minst för näringslivet och innovationskraften. En utveckling som i allra högsta grad kan kopplas till bristen på lärare.

– Hur ska vi klara av att hantera exempelvis kemibranschen i framtiden, om det inte finns lärare som kan entusiasmera ungdomar att läsa dessa ämnen? Jag ser inte framför mig hur man ska kunna få unga intresserade om man inte har kompetenta och engagerade lärare, säger Samuel Bengmark.

LÄS MER: Fortsatt lärarbrist inför skolstarten

LÄS MER: Göteborgs mäktigaste 2019: Universitetet

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.