De senaste åren har vi kunnat följa hur bolag som Amazon, Google, Apple, Morgan Stanley, JP Morgan Chase och andra försökt övertyga sina anställda om att majoriteten av arbetstiden bör tillbringas på ett fysiskt kontor, ofta med hänvisning till argument om förbättrad produktivitet, kultur och samarbetsförmåga – men vad säger egentligen forskningen? skriver debattörerna. Bild: Ruud, Vidar

Volvos nya krav på närvaroplikt på kontoret strider mot vad forskningen säger

Volvos beslut att kräva full kontorsnärvaro saknar vetenskapligt stöd och riskerar att leda till omfattande hjärnflykt. Vår rekommendation är att Volvo omvärderar sitt beslut och i stället investerar i att utveckla chefernas förmåga att leda på distans, skriver Jessica Nordlander och Aleksandre Asatiani.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Nyligen meddelade Volvo Cars i Göteborg att alla anställda måste återvända till kontoret på heltid. Beslutet, som kommer från den nytillträdda vd:n Håkan Samuelsson, har mötts med stor kritik bland de anställda. Volvo motiverar beslutet med att "arbete på kontoret främjar bättre samarbete och förbättrar företagskulturen", och Volvo Cars är inte ensamma i att hävda detta. De senaste åren har vi kunnat följa hur bolag som Amazon, Google, Apple, Morgan Stanley, JP Morgan Chase och andra försökt övertyga sina anställda om att majoriteten av arbetstiden bör tillbringas på ett fysiskt kontor, ofta med hänvisning till argument om förbättrad produktivitet, kultur och samarbetsförmåga – men vad säger egentligen forskningen?

ANNONS

Till skillnad från många andra företag som ofta kräver 2-3 dagars kontorsnärvaro, har Håkan Samuelsson valt den mest extrema varianten, med fem obligatoriska kontorsdagar. Den vetenskapliga forskningen ger tyvärr inget stöd för hans påstående att samarbete och kultur förbättras genom anställda på kontoret på heltid. Tvärtom visar forskningen att möjligheter till distansarbete ökar produktiviteten, förbättrar arbetstillfredsställelsen och minskar personalomsättningen.

Högre arbetstillfredsställelse

En studie från Stanford University visade att hemarbetande anställda ökade sin produktivitet med 13 procent, arbetade fler effektiva minuter och rapporterade högre arbetstillfredsställelse. En annan studie av 1612 ingenjörer, marknadsförare och ekonomer vid ett stort teknikföretag visade att hybridarbete minskade personalomsättningen med 33 procent.

Mest alarmerande för Volvo borde vara forskning som analyserat över 3 miljoner tech- och finansanställdas karriärvägar på LinkedIn. Studien fann att företag med obligatorisk kontorsnärvaro drabbas av onormalt hög personalomsättning, särskilt bland kvinnliga anställda, seniora medarbetare och högkvalificerad personal. Dessa företag får också svårare att rekrytera ny kompetens efter att man infört ett tvingande så kallat “in-office mandate”.

Intressant nog visar flera studier att chefer och medarbetare värderar distansarbete olika. Chefer tenderar att underskatta produktiviteten vid distansarbete, medan medarbetare upplever positiva effekter. Vår egen forskning visar att distansarbete introducerar ökad komplexitet för chefer, vilket kan förklara denna skillnad. Problemet är alltså inte distansarbetet i sig, utan bristen på rätt verktyg, kompetens och utbildning för chefer.

ANNONS

Studien fann att företag med obligatorisk kontorsnärvaro drabbas av onormalt hög personalomsättning, särskilt bland kvinnliga anställda, seniora medarbetare och högkvalificerad personal

Med tanke på Volvo Cars ekonomiska utmaningar, inklusive hotet från amerikanska handelstullar, är beslutet särskilt illa genomtänkt. Kontorslokaler utgör en betydande kostnad som skulle kunna minskas genom en flexiblare arbetsplatspolicy. Medan vissa roller i tillverkningsindustrin kräver fysisk närvaro, kan kontorsarbete till stor del utföras på distans.

Vi kan bara anta att Volvo Cars, liksom andra bolag som fattar denna typ av beslut, grundar dem i föråldrade antaganden snarare än forskning. I en tid när kvalificerad arbetskraft värderar flexibilitet högt, riskerar Volvo att förlora värdefulla medarbetare till konkurrenter eller andra organisationer med modernare arbetssätt. Vår rekommendation är att Volvo omvärderar sitt beslut och i stället investerar i att utveckla chefernas förmåga att leda på distans. Det skulle vara ett mer forskningsbaserat och framtidsinriktat förhållningssätt med mycket lägre risk än den nuvarande strategin. Om Håkan Samuelsson är intresserad av en konversation kring detta och hjälp och stöd med att utveckla sin organisation för framtiden så är han mer än välkommen att kontakta oss på Göteborgs Universitet.

Jessica Nordlander, doktorand på Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet.

Aleksandre Asatiani, docent i informatik på Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet.

ANNONS