Replik
11/3 Bostadshuset Viva är inte "betongmisär" utan högkvalitativ arkitektur
Under tisdagskvällen fick Bostadsrättföreningen Viva först Kasper Kalkon-priset och även ”fake view”-priset som framröstats av Arkitekturupprorets följare, och kort därefter också Kasper Salin-priset av Sveriges Arkitekters homogena jury. Prisutdelningarna skedde drygt hundra meter från varandra i Stockholm.
I Göteborgs-Posten har man den senaste tiden kunnat läsa hur ledande skribenter, politiker och även självaste stadsarkitekten förfasar sig över den rasande förfulning som Sveriges framsida utstår just nu. ”Brf Viva” står ut som ett tydligt nytillskott i dessa utspel. Alla har lika rätt att få beklaga sig över att behöva drabbas av denna arkitektur, och det finns inget förmildrande i att Sveriges Arkitekter okritiskt uppmuntrar den eskalerade visuella brutalisering som drabbar det allmänna rummet.
Rent bedrägeri
Arkitekturupproret tar upp frågan som Sveriges Arkitekter uttryckligen inte är intresserad av, nämligen utseendet på våra byggda miljöer. Att inte vilja resonera sakligt kring detta är att lämna walkover. Att fabricera vad Arkitekturupproret förespråkar är rent bedrägeri och kan antas dölja okunskap.
Samtidens krav på tillgänglighet, boendestandard och byggkvalitet, som Sveriges arkitekter hänvisar till, tillämpas genom strikta regelsystem och detta behöver inte ens ifrågasättas. Snarare bör lagstiftningen ses över då entreprenörer oftast beter sig som genomkorrumperade fuskbyggare. Arkitekturupproret har synpunkter på varför dessa självklara husregler måste paketeras i anskrämliga lådor som Sveriges Arkitekter ensidigt ger sina fina priser till.
Nämner knappt goda exempel
Den dysfunktionella modernistiska stilformen och stadsplaneringen dissekeras av forskningen och avfärdas alltmer, vilket Arkitekturupproret och andra aktörer utförligt har presenterat. Sveriges Arkitekter nämner knappt de goda exempel som denna forskning har gett upphov till. Det är fritt fram för alla att sprida kunskap om klassiska stilformer som prövas framgångsrikt i flera länder.
Arkitekttävlingar och upphandlingar styrs av sektens kommissarier som ser till att enbart kollegor som ritar hus enligt den modernistiska stilformen släpps igenom.
Modernismen slog igenom i svensk arkitektur under Stockholmsutställningen 1930. Året efter utgav några ledande arkitekter det modernistiska manifestet ”acceptera” som alltjämt dikterar byggandet i landet. Några år senare tog arkitekterna avstånd från sitt eget manifest. Dogmerna lever dock hårdnackat kvar i branschen och dominerar i allt från utbildning till byggnadsnämnder. Arkitekttävlingar och upphandlingar styrs av sektens kommissarier som ser till att enbart kollegor som ritar hus enligt den modernistiska stilformen släpps igenom. Varken allmänheten eller beslutande politiker får ta del av något annat än utvalda fula lådförslag som utseendealternativ. Det kan jämföras med Nordkorea, där befolkningen har att välja mellan en handfull frisyrer och ett par trista klädstilar som regimen anser vara lämpligast för individen.
Att uteslutande propagera modernismens dogmatiska ideologi och diktera gestaltningen av våra gemensamma livsmiljöer, liknar ett skadligt sektbeteende. Detta inbegriper beklagligt nog också direkta trakasserier av oliktänkare. Rapporter om detta förekommer ända från 1960-talet. Än i dag berättar nyutexaminerade arkitekter om rena förföljelser från ledningen på landets arkitektskolor. Att yppa en önskan att få rita ett klassiskt vackert hus kan sluta med att uppretade mentorer kallar studenten till ett aggressivt korsförhör.
Försöka påverka
Modernisternas röda skynke är ordet ”vackert”. Men vi i Arkitektupproret, en brokig skara människor från alla schatteringar i samhället med alla sorters åsikter, tar oss friheten att vända oss till de som med sina ord och tankar vill diskutera den omgivning som angår oss alla. Väljer man att inte delta i debatten så lämnas det öppet för oss andra att försöka påverka hur vi vill leva och bo.
Det är också intressant att Sverige Arkitekters undersökning för några år sedan visar att en överväldigande majoritet av arkitekterna själva väljer att bosätta sig i klassiska äldre hus, långt bort från den råa betong som de så ivrigt prisar. Som den brittiske skulptören Alexander Stoddart sade. "Uppenbarligen så är modernism något man gör mot andra människor."
Eric Norin, nyutexaminerad arkitekt och vice ordförande Arkitekturupproret
Sigvald Freylander, ordförande i föreningen Arkitekturupproret