Replik
Energiöverenskommelsen, 12/12
Energiöverenskommelsen slöts mellan fem av riksdagens partier och löste flera akuta problem som energimarknaden då stod inför. Men tre år senare finns nya problem som måste lösas.
Vi delar Linda Burenius resonemang om behovet långsiktighet i den svenska energipolitiken. Men det kräver kontinuerlig omprövning av politiken för att kunna svara mot dagens samhällsproblem och utmaningar. Därför har Moderaterna och Kristdemokraterna, tillsammans med Liberalerna, presenterat gemensamma utgångspunkter för en ny energiöverenskommelse.
Saknas problemlösningar
Vår ambition att uppdatera energipolitiken grundar sig i ett genuint engagemang att lösa klimatutmaningen. Ska vi på riktigt klara klimatomställningen måste vi se en ökad elektrifiering av transporter och smartare lösningar i industrin. Det kräver mer el. En ökad produktion av fossilfri el är alltså nödvändig för att vi ska klara omställningen och våra mål om nettonollutsläpp till 2045.
En ny energipolitik måste dessutom lösa flera andra typer av problem och utmaningar på energimarknaden. Ett exempel är hur Skåne i år har brottats med regionala elproblem, som har gjort att företag inte kunnat växa. Det finns även ett behov av att utveckla det svenska elnätet och elnätsregleringen. Elmarknaden löser heller inte bristen på effekt och stödtjänster.
Nu saknas förslag för att lösa både kortsiktiga och långsiktiga energipolitiska problem
Det här är problem som den energiöverenskommelsen från 2016 inte löser. Den är dessutom i praktiken helt genomförd. Nu saknas förslag för att lösa både kortsiktiga och långsiktiga energipolitiska problem.
Fokusera på fossilfrihet
Sveriges energipolitiska mål måste ändras. I stället för ett ensidigt fokus på förnybar energi, som energiöverenskommelsen från 2016 stipulerar, måste energipolitiken fokusera på fossilfrihet. Kärnkraften och vattenkraften bidrar stort till att dagens elproduktion näst intill är fossilfri. I ett skede där vi behöver mer el måste den fossilfria elproduktionen stå i centrum även i fortsättningen. Det kräver el från såväl kärnkraft som förnybar energi.
Men kärnkraften ska inte subventioneras, som Linda Burenius påstår. Den ska värnas och konkurrera på lika villkor som all annan elproduktion.
Men kärnkraften ska inte subventioneras, som Linda Burenius påstår. Den ska värnas och konkurrera på lika villkor som all annan elproduktion. Kärnkraften var till och med 2016 belagd med en straffskatt som totalt uppgick till 50 miljarder kronor. Samtidigt uppgår subventionerna till den förnybara energin till samma summa. Det är inte en sund konkurrens på energimarknaden.
Satsa på tekniken
Vi håller med Linda Burenius om att teknikutvecklingen är avgörande för att klara omställningen. Det handlar om elektrifierade transporter, tekniker som fångar upp koldioxid och utveckling av elproduktion. Ett exempel är den fossilfria stålproduktionen Hybrit. Den här typen av projekt kräver dels ett anpassat regelverk, men det behövs också mer fossilfri el. Att då helt bortse från kärnkraftens betydelse är ett stort misstag som hindrar omställning av den svenska industrin.
Att då helt bortse från kärnkraftens betydelse är ett stort misstag som hindrar omställning av den svenska industrin
Vi välkomnar en saklig debatt om framtiden för den svenska energipolitiken. Men att ensidigt fokusera på den förnybara elproduktionen när klimatomställningen och elektrifieringen av samhället kräver stora mängder fossilfri el vore ett stort misstag.
Lars Hjälmered (M), riksdagsledamot, närings- och energipolitisk talesperson
Camilla Brodin (KD), riksdagsledamot, närings- och energipolitisk talesperson