Västlänken ingår i det Västsvenska paketet som ett pendeltåg till centrala Göteborg. Protesterna och kritiken har varit omfattande med bland annat en folkomröstning, om den trängselskatt som skulle finansiera den, samt tre demonstrationer.
I två nyutkomna böcker om Västlänken beskrivs protesterna mot det politiska beslutet, den skenande ekonomin och den allvarliga påverkan på miljö i förhållande till nyttan. I en av böckerna citeras filosofen och författaren Paul Valery: ”Politik är konsten att förhindra människor från att lägga sig i vad som angår dem”.
I en ledartext i Göteborgs-Posten beskriver Adam Cwejman Västlänken-debatten som ”2000-talets konflikt mellan folk och elit och vad som händer när den senare gruppen gör ned och ignorerar den förstnämnda”.
Hämmar stadsutvecklingen
Västlänken hämmar stadsutvecklingen mer än den bidrar till den. Ett exempel är svårigheterna att bygga vid Västlänkens område vid Gullbergsvass. Grundläggningen där skulle inte klara den påverkan som omkringliggande byggnaders pålning skulle kräva.
Frågor om Västlänkens skenande ekonomi besvaras heller inte. Bara med stegringen av byggkostnaderna är nu de 20 miljarder kronor i 2009 års budget kraftigt ökade innan huvudtunnlarna ens är påbörjade. Och då tillkommer förseningar och oförutsedda händelser. Kraven på ekonomisk redovisning avslås av kommunledningen, som nöjer sig med Trafikverkets rapporter.
LÄS MER:Trafikverket och Göteborgs stad i miljontvist om Västlänken
Projektet innebär också stor miljöpåverkan och orter som skall ta emot byggavfall från Västlänken protesterar. Byggskedet beräknas ge utsläpp på 370 000 ton koldioxid. När huvudtunnlarna påbörjas, skall över 1 000 lastbilar dagligen transportera byggavfall av Ullevis storlek längre och längre bort. Tillsammans med anläggningsmaskiner, byggmaterial som cement och betong, skövlingen av 1500 träd och varierande trafikomläggningar som genererar avgaser, ger det en återbetalningstid på mer än 90 år för att återställa miljön.
Därtill har Lärjeåns trädgårdar med odlingslotter skövlats, trots protester.
Mark- och miljödomstolen har avslagit Trafikverkets ansökan om mildare villkor för utsläpp från arbetsfordon och ger omsorgen om människors hälsa och välbefinnande företräde.
LÄS MER:Västlänkens kringkostnader skenar – 185 miljarder saknas
Låg standard
Västlänken byggs för pendlare från regionen, men med sämre standard än motsvarande satsningar i Malmö och Stockholm. Det byggs genomgående med två spår, och fyra spår endast vid stationerna Haga och Korsvägen. De flesta pendlare får längre pendlingstid och det blir ingen genomgående trafik söderut. Sträckningen via Haga innebär också en orimlig kostnadsökning och fördyring för anslutningen av ny järnväg till Borås. Direktlinje till Landvetter är inte heller möjlig.
Västlänken beräknas dessutom bara ge liten påverkan på biltrafiken
Boende i nybyggda Hovås, Askim och Gårda, Västra Frölunda, områden i Nordost, Södra och Norra skärgården och Hisingen har ingen användning av Västlänken. Först när Västlänken är färdig kan lokal infrastruktur för göteborgarna bli verklighet, kaoset vid Brunnsparken byggas bort och drömmen om en Operalänk via Stenpiren bli verklig.
Tydliga prioriteringar
Det är tydligt att kultur inte har hög status i Göteborg, som har stängt Emigrantmuseet, stoppat Gothenburg Wind Orchestra, höjt hyrorna för kulturinstitutioner och kulturarbetare. Västlänken är inget undantag! Med sömngångaraktig säkerhet har sträckningen dragits genom känslig 1600-talsbebyggelse, från Skansen Lejonet, vidare under residenset mot Hagakyrkan, byggd på berg och sprängsten och invigd 1859, där en unik orgel riskerar sättningsskador. Vidare går sträckningen genom Haga mot 1800-talsbebyggelse i pålad lera med risk för akuta och framtida skador.
Ekonomin skenar och utflyttningen ökar. Varken vi eller pendlarna behöver denna politiska, ekonomiska, kulturella och miljömässiga härdsmälta.
Vi måste få våra politiker att inse sanningen om Västlänkens enorma skador och frånvaro av nytta.
I sociala medier rasar protesterna över detta skamgrepp på Göteborg, men varför skrivs det inte i våra tidningar, var är den grävande journalistiken? Vi måste få våra politiker att inse sanningen om Västlänkens enorma skador och frånvaro av nytta.
Kerstin Lidbeck, medlem i Västsvenska folkinitiativet, vars syfte är att värna om demokratin i Göteborg och arrangerade protestmarscherna mot Västlänken.