Länge har jag undrat varför vi vanliga tidningsläsare och övriga mediakonsumenter inte sluter upp och gör oss själv synliga i frågan. Jag, som en vanlig medborgare och icke-journalist, känner mig därför manad att häva upp min röst.
Vi samhällsmedborgare tar så mycket för givet, som till exempel att säga och tycka vad vi vill. Men det är inte på något vis en allmän universell rättighet, allom för given. Vi i Sverige ska känna djup stolthet och tacksamhet till vår yttrande- och tryckfrihetslagstiftning, som i internationell historisk jämförelse är fullständigt unik.
Jag är uppvuxen i Göteborg, i Landala och på Guldheden. Mången är den gång jag som barn, i sällskap med min pappa, promenerat förbi Torgny Segerstedtsmonumentet vid Vasaplatsen på väg till centrala stan. Pappa stannade till vid monumentet och förklarade för sin lille son innebörden och betydelsen av ”Pennan”, som den trekantiga höga granitobelisken kallas av oss göteborgare. Segerstedt och hans publicistiska oräddhet i kampen mot Hitler och nazismen gjorde tidigt intryck hos sonen.
”PK- och gammelmedia”
Nu i dessa tider när vi konsumerar nyheter som snabbköpsvara, från mer eller mindre tillförlitliga och obskyra källor, via ofantligt snabbt spridande sociala medier blir riktig och trovärdig journalistik än mer viktigare och betydelsefull.
Journalister världen över hotas, förföljs och till och med dödas för det fria ordets skull. Visst, det sker utomlands i avlägsna länder, säger vi. Men även här i landet utsätts journalister för hat, hot och allehanda spott och spe för vad som uttrycks, vilket är ovärdigt vårt svenska samhälle.
Det talas föraktfullt om så kallade ”PK- och gammelmedia”, men alternativ som presenteras är till stor del snävt vinklad rapportering. God journalistik är en stark grund och en förutsättning för nyhetsrapportering och utveckling i vårt demokratiskt samhälle.
Vårt demokratiska samhälle kan inte fungera, drivas framåt och utvecklas utan journalister och en fri press.
Käre läsare, stanna upp en stund en stund och föreställ dig att en sund och vederhäftig nyhetsförmedling plötsligt upphör och att vi endast hänvisas till diverse tvivelaktiga ”nyhetskällor” på Facebook och annat dubiöst på Internet. Hur blir den fortsatta demokratiska utvecklingen och opinionsbildningen i vårt land på sådana premisser? Vårt demokratiska samhälle kan inte fungera, drivas framåt och utvecklas utan journalister och en fri press.
Det skälls på journalister. Visst, självklart måste även journalister tåla kritik för vinklad, oklar och rentav felaktig nyhetsrapportering. Sådant förekommer ju också.
Slutligen, låt oss mediakonsumenter, oavsett politiska tillhörigheter, höja upp vår röst till stöd för vår journalistkår, det fria ordet och pressfriheten.
Ingemar Elfgren, mediekonsument
LÄS MER:Pressfriheten i Ryssland är som ett dåligt skämt
LÄS MER:Kriget i Ukraina har tydliggjort varför politiker ska hålla sig borta från journalistiken