I Sverige regleras lönenivåer i kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare. Det är en grundbult i den svenska arbetsmarknadsmodellen som har gett oss konkurrenskraftiga företag, få konfliktdagar och reallöneökningar för anställda under hela 25 år. Det är en modell som inte bara arbetsmarknadens parter utan också politiker och samhälle står bakom och värnar.
Vi vet att det är genom kollektivavtal vi skapar de bästa förutsättningarna för bra villkor och trygghet för individen, samtidigt som det underlättar för arbetsgivare att göra rätt. Det gäller personer som arbetar i Sverige, såväl som arbetskraftsinvandrare från tredje land.
När det gäller arbetskraftsinvandring har regeringen nu valt en annan väg.
I maj la regeringen med stöd av Sverigedemokraterna fram med ett förslag som innebär att arbetskraftsinvandrare från tredje land ska ha en lön om minst 26 560 kronor, motsvarande 80 procent av medianlönen i Sverige, oavsett vad hen arbetar med. Socialdemokraterna är sedan tidigare inne på samma spår. Regeringen har dessutom aviserat att nivån kan komma att höjas ännu mer. Regeringens agerande kommer efter att riksdagen 2022 beslutade om att arbetskraftsinvandrare ska ha vad som kallas för ”god försörjning”.
Kollektivavtal ska vara styrande
Unionen anser inte att begreppet ”god försörjning” ska kopplas till en procentandel av medianlönen på svensk arbetsmarknad. Ett sådant villkor är för generellt, oprecist och saknar den viktiga kopplingen till den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Att regeringen på det här sättet väljer att bortse från den mycket framgångsrika arbetsmarknadsmodell vi har är förvånande och beklagligt. Regeringen menar att en högre inkomstgräns är ett verktyg mot arbetslivskriminalitet. Men en statlig utredning konstaterade för inte så länge sedan att det sambandet saknas.
Arbetskraftsinvandring kan bidra till utveckling för individer, företag och det svenska samhället. Men då måste regelverket för arbetskraftsinvandring vara tydligt.
Unionen håller med om att de 13 000 kronor som i dag utgör lägsta inkomstgräns för arbetskraftsinvandrare från tredje land är alldeles för lågt. Det är en nivå som inte har följt med löneutvecklingen. Men det bästa sättet att motverka missbruk och att säkerställa goda villkor för arbetskraftsinvandrare är att gällande kollektivavtal ska vara styrande. Här finns förbättringar att göra jämfört med hur det fungerar i dag.
Rätt till att arbeta heltid
Unionen vill att lagstiftningen ska tillämpas så att villkor för ett arbetstillstånd är att lönen och övriga villkor ska vara på samma nivå som för andra anställda med motsvarande erfarenhet och befattning, enligt det kollektivavtal som gäller för yrket. Det är ett bättre sätt att uppfylla kravet på en god försörjning, särskilt i kombination med ett krav på heltidsjobb.
Därför ser vi också ett behov av en reglering som innebär att arbetskraftsinvandrare från tredje land som huvudregel ska arbeta heltid, och att de som väljer att bidra med sin kompetens till vår arbetsmarknad också kan etablera sig i Sverige, exempelvis genom att kunna ta med sin familj. Om sådana möjligheter saknas, eller om det är för svårt, är sannolikheten stor att individen väljer bort Sverige, till förmån för länder med mer attraktiva regler för anhöriginvandring.
Arbetskraftsinvandring kan bidra till utveckling
Industrin i Sverige står stark och stora investeringar pågår och planeras. Det kommer att skapa tiotusentals nya jobb, inte bara till de verksamheter som byggs upp utan också i övriga delar av näringslivet och i offentlig sektor.
Utan tillskott av arbetskraft från tredje land klarar vi inte uppbyggnaden av Sveriges nya, moderna industrier. Det skulle försämra vår konkurrenskraft, minska tillväxten av nya jobb och bromsa nödvändig klimatomställning.
Arbetskraftsinvandring kan bidra till utveckling för individer, företag och det svenska samhället. Men då måste regelverket för arbetskraftsinvandring vara tydligt, förutsebart, rättssäkert och nära kopplat till den framgångsrika svenska arbetsmarknadsmodellen.
Utmaningar och förändringar på svensk arbetsmarknad har under decennier hanterats framgångsrikt genom vår modell, där fackförbund och arbetsgivarorganisationer genom kollektivavtal reglerar lön, rättigheter och förmåner för den som arbetar i Sverige. Låt oss fortsätta så!
Martin Linder, ordförande i Unionen
LÄS MER:Kravet: Högre lön för jobbinvandring
LÄS MER:Massiv kritik mot regeringens nya lönekrav
LÄS MER:Nästan färdigutbildad läkare – nu utvisas hon till Irak