Den judisk-amerikanska filosofen Judith Butler har i sin bok Frames of War från 2009 beskrivit hur krig skapar ramar för vilka liv som är värda att sörjas och inte. Vilkas liv sörjer vi och vilkas anser vi inte vara värda vår sorg och vår empati? Palestinska liv förefaller i rådande världsordning inte vara värda vare sig att skydda eller att sörja och chefen för FN:s organ för de palestinska flyktingarna (UNRWA), Philippe Lazzarini, konstaterar att världen är på väg att förlora sin medmänsklighet.
Västvärldens dubbelmoral har sällan varit mer uppenbar och riskerar att innebära ett sanktionerande av brott mot krigets lagar som i sin tur riskerar att innebära etnisk rensning eller till och med folkmord mot palestinier i Gaza. Denna dubbelmoral försöker inte ens dölja att palestinska liv inte är värda att sörjas. Tisdagen den 31 oktober rapporteras om 8800 dödade palestinier, varav 3648 (eller 41 procent) barn.
Intensiva bombmattor
Utrikesminister Tobias Billström har menat att Israels svar på attacken den 7/10 är proportionerligt. Att under tre veckor leverera intensiva bombmattor över en civilbefolkning och samtidigt utsätta denna befolkning för kollektiv bestraffning i form av förhindrande av införsel av livsmedel, vatten, bränsle, medicinsk utrustning kan inte enligt någon standard eller tolkning anses vara proportionerligt.
Enligt internationell lag skall ingen individ straffas för handlingar som hen inte utfört. I interpellationsdebatten i riksdagen den 27/10 lyfte Billström fram principer om upprätthållandet av internationell rätt, men statsminister Ulf Kristersson ville inte efter attacken mot flyktinglägret Jabaliya den 31 oktober uttala sig om proportionalitet eller vara domare. Sveriges regering lade den 27/10 ned sin röst i FN:s generalförsamling om en resolution för en vapenvila i syfte att söka undsätta civilbefolkningen i Gaza. Denna passiva hållning innebär att Sverige inte utnyttjar sin röst för att skydda humanitära principer och upprätthållandet av internationell lag.
Denna ordning monteras nu ned i allt snabbare hastighet och i stället uppenbarar sig en värld som inte klarar av att upprätthålla principen om att alla liv är lika värda eller lika värda att sörj
Den ordning som världen försökte bygga upp efter andra världskriget, har trots sina brister strävat efter principer som likvärdighet, liberala principer om allas lika värden, om rätt till värdiga liv. Denna ordning monteras nu ned i allt snabbare hastighet och i stället uppenbarar sig en värld som inte klarar av att upprätthålla principen om att alla liv är lika mycket värda. Rasismen och arrogansen i detta riskerar att slå tillbaka genom den vrede, frustration och sorg som sprider sig inte bara i arabvärlden utan stora delar av det globala syd.
Den senaste tiden har på det mest avskyvärda sätt påmint både den judiska befolkningen och den palestinska om att trots alla lärdomar som finns från historien, så finns fortfarande risken för folkmord kvar. Attacken från Hamas är för Israel en isande påminnelse om förintelsen och olika europeiska pogromer. Den israeliska vedergällningen är för palestinierna en liknande påminnelse om flykten (Al-Nakba) 1948, massakrerna i de palestinska flyktinglägren Sabara och Shatila i Libanon och tidigare bombningar av Gaza.
Omedelbart eldupphör
Alltför många gånger har världen misslyckats med att förhindra folkmord och etnisk rensning. Vi menar att Sveriges regering bör visa att Sverige fortfarande står upp för den befintliga internationella ordningen genom att kräva ett omedelbart eldupphör, ett humanitärt undsättande av Gazas befolkning, och en frigivning av gisslan som togs av Hamas. Detta måste följas av ett långsiktigt arbete för förhandlingar baserad på jämlika villkor om en varaktig lösning för Palestinas och Israels sargade befolkningar.
Vi behöver en internationell ordning och en svensk utrikespolitik som inte bara i teorin utan även i praktiken utgår från allas lika värde, allas lika rättigheter och att alla liv är lika värda att sörjas. Vi kan inte ännu en gång i världshistorien tyst åse folkmordsliknande handlingar.
Nina Gren, universitetslektor i socialantropologi, Lunds universitet
Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet