I måndags kom domen mot den 22-åring som tillsammans med två andra knivmördade en tonåring på Hjalmar Brantingsplatsen i somras. Bytet var ett halsband. En ung man har fått sätta livet till, en familj har förlorat en älskad son. Det är en sorg och en saknad som vi utanför knappt kan föreställa oss.
2015 anmäldes 62 rån mot barn och ungdomar under 15 år i Göteborg. I september förra året var antalet 112 st. Nästan en fördubbling. Förövarna söker enkla byten, de är inte sällan dubbelt så många och ger sig gärna på yngre personer. Den senaste veckan har elever på Hovåsskolan blivit utsatta för rån i anslutning till skolan.
Polisen kommenterade händelserna i GP den 17 januari:
”Risken att man ska bli utsatt är inte så stor. Så jag skulle säga att man inte behöver tänka på något utan det är sådant som händer ibland men inte så frekvent.”
Svaret är förbluffande. Sverigedemokraterna kommer aldrig gå med på att normalisera rån och våld mot barn i Göteborg.
Sverige sticker ut
Om vi inte tar problemen på allvar kommer vi få läsa om fler hot som leder till tragiska slut för oskyldiga offer och familjer. Tonåringar i Göteborg gör andra barn illa och vi är skyldiga våra barn att se allvaret i det.
Tonåringar i Göteborg gör andra barn illa och vi är skyldiga våra barn att se allvaret i det
Mellan 2011 och 2017 minskade antalet personrån i övriga Europa med 24 procent. Men om rånen i övriga Europa minskar är Sverige sorgebarnet. Samma typ av brott har stadigt ökat här och särskilt markant blir rån mot barn som har stigit med hela 31 procent. Parallellt sköljer en våg av åldringsbrott och sprängdåd över Sverige.
Två sidor av samma mynt
I vår stad finns pojkar som tidigt ansluter sig till gäng. En del av dem är ute om nätterna även när det är skola dagen efter. Andra gör ärenden och springer med leveranser åt de som är äldre. Det är djungelns lag som gäller. Ibland filmas våldet för att visa andra barn att så här går det till.
På andra sidan finns offren, de som råkar gå förbi. De som får lära sig den hårda vägen att man lämnar ifrån sig allt, mobilen, jackan, tilliten. Två sidor, flera offer. Kvar finns uteblivna förväntningar, uteblivna krav och borttappade regler och en skola där koncentrationen är bruten långt innan lektionen hunnit börja.
I väntan på fler poliser kan vi sätta upp trygghetskameror och anställa fler ordningsvakter
Vi ska ställa krav och möta förväntningar. Vi måste med full styrka skydda våra barn. I väntan på fler poliser kan vi sätta upp trygghetskameror och anställa fler ordningsvakter, samt inrätta jourdomstolar som snabbt tar bort förövare från gatorna.
Vi ska blåsa kunskap och kraft tillbaka i elever, lärare och rektorer. Vi måste se över alla verktyg som finns och använda dem rätt. Vi måste ta tillbaka bildning och disciplin in i klassrummen. Så bygger vi en stad från grunden. Utifrån självförtroende och egenansvar, för de som är unga.
Jörgen Fogelklou (SD), kommunalråd, kommunstyrelsen Göteborg