Tänk om det fungerade som det ska

Maria Hemström Hemmingsson skriver i replik om sjukförsäkringen att den som är missnöjd med Försäkringskassans beslut kan begära att det omprövas överklagas till Förvaltningsrätten. Tekniskt sett är detta korrekt, men i praktiken fungerar det inte, skriver Helena Adrian.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Replik / Sjukförsäkringen, 23/3

När Försäkringskassan får in ärendet skickar Försäkringskassan efter någon vecka ut ett brev om att handläggningstiden kan ta ”10-12 veckor. Beslut kan komma att fattas tidigare”. Det står inget i brevet att beslut i ärendet kan fattas senare, men det är det som händer. När Försäkringskassan kontaktas efter 12 veckor för att svara på vad som hänt, har ärendet inte fått någon handläggare och efter ytterligare en vecka har inget hänt. Det innebär att efter 13 veckor har Försäkringskassan inte ens tagit ställning till om man ska skicka ärendet för prövning.

Det är inte rättssäkert att en sjuk persons ärende ligger i en ångesthög hos Försäkringskassan under tre månader innan någon ens utses att handlägga ärendet. Till detta kommer handläggningstiden hos Försäkringskassan, innan Försäkringskassan kanske kommer fram till att man inte ändrar sitt tidigare beslut (en förkrossande stor andel av begäran om omprövningar ändras inte hos Försäkringskassan) och där efter överlämnar ärendet till Förvaltningsrätten som skall utse handläggare, handlägga och fatta beslut.

ANNONS

Brister hos Försäkringskassan

De problem en sjuk person möter i sina kontakter med Försäkringskassan har alltså inget med vare sig socialförsäkringslagen eller förvaltningslagen, lagen som reglerar hur beslut kan överklagas, att göra. Problemen härrör i första hand från bristande utfört arbete på Försäkringskassan.

Inte ens en generaldirektör kan vara nöjd med att handläggningen av sjuka personers ärenden hanteras som de gör.

Om man antar att det finns ett oklart läge om vad försäkringen skall ersätta och vilka underlag som kan behövas, borde Försäkringskassan vara tydligare i sin kommunikation. Anser Försäkringskassan att man inte har tillräckliga underlag för att fatta beslut till den sjukes fördel borde kontakt kunna tas och tydligt beskriva vilka underlag som saknas. Men för att kommunikation ska fungera behöver det finnas en handläggare som tar i ärendet och hör av sig. Saknas det blir det ingen kommunikation.

Jag är frisk men ombud för en sjuk person i frågor som rör kommunikation med myndigheter. Jag kan intyga att det krävs att man är frisk och dessutom utrustad med ett stort mått av tålamod för att klara av att handlägga ärenden mot Försäkringskassan.

Gör nog så gott de kan

Handläggarna gör nog så gott de kan, men de kanske skulle behöva bättre utbildning både i kommunikation och handläggningsfrågor. Ledningen inom Försäkringskassan ha troligen mer att lära. Det är förstås lätt att peka åt ett annat håll om man får kritik, i stället för att ta till sig kritiken och göra något åt de problem som faktiskt finns.

ANNONS

Det är inte förväntningsgapet som är problemet. Inte ens en generaldirektör kan vara nöjd med att handläggningen av sjuka personers ärenden hanteras som de gör. Och vem har ansvaret för att ett eventuellt förväntningsgap krymper? Den sjuke? Eller Försäkringskassans handläggare i sin kommunikation?

Helena Adrian

ANNONS