Replik
5/5 Lärplattformar gör större skada än nytta
Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand skriver om lärarnas ökade arbetsbörda och dokumentationskrav. Vi, branschen som bland annat levererar lärplattformar, håller helt med henne om det. Däremot är hennes slutsats att miljardbelopp pumpats in i just lärplattformar fel. Det är snarare så att lärplattformar är för billiga och det drabbar lärarnas arbetsmiljö. Pris går före funktionalitet när beslut om inköp tas.
Skollag, styrdokument och inrättandet av Skolinspektionen har ökat kraven på att dokumentera elevernas kunskapsutveckling, men också annat som incidenter, frånvaro och planeringar. Till det kommer, precis som Johanna skriver, huvudmännens egna krav på dokumentation. Något som bland annat görs för det systematiska kvalitetsarbetet, för granskningar och inte minst för att säkra en verksamhet som fungerar när, inte om, lärare slutar. Lärarbristen gör att lärare ofta byter arbetsplats. Leverantörerna av lärplattformar vet detta, eftersom de ökade kraven tydligt syns i de upphandlingar som görs. De speglar dels kraven på dokumentation och uppföljning, dels vårdnadshavarnas ökade förväntningar på kommunikation och insyn. Kraven på grundfunktionalitet ökar, samtidigt som priserna pressats ner.
Stor frihet
Skolverket tog 2018 fram ”Allmänna råd om betygsättning” där de var tydliga med att lärare har stor frihet att dokumentera på det sätt de finner bäst. De varnade också för att matriser i lärplattformar kan styra lärarens planering för mycket. Några månader efter Skolverkets riktlinjer publicerats, frågade vi våra medlemmar om det märktes i upphandlingarna av lärplattformar. Det gjorde det inte. Tidigare hade 100% av upphandlingarna krav på att ha matriser för bedömning och siffran visade sig vara densamma nu. För att vinna en upphandling, måste man möta kraven i den. Beställer skolan matriser, får lärarna matriser.
Men problemet är inte matriserna i sig. Problemet är att marknaden är så prispressad att utveckling av funktionalitet och användning av ny teknologi som kan underlätta administration inte kommer lärarna till del. Användarna av skolans olika digitala tjänster, däribland lärplattformar som ju varit centrala för att bedriva undervisning under pandemin, är många.
Den stora användarbasen och de höga kraven på funktionalitet är det tydligt att pris går före lärarnas behov när det upphandlas.
I skolväsendet rör det sig om 2,3 miljoner barn, elever och studenter och till det hundratusentals medarbetare. Många av tjänsterna används dessutom av vårdnadshavare. Vår färska branschrapport visar att de pengar som årligen läggs på just lärplattformar i hela landet är 265 miljoner kronor. Med den stora användarbasen och de höga kraven på funktionalitet är det tydligt att pris går före lärarnas behov när det upphandlas.
Lärarförbundet borde istället driva frågan om att prioritera lärarnas behov och digitala arbetsmiljö istället för att sätta prislappen i främsta rummet. Tekniken finns.
Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry