Slutreplik
16/8 Skyll inte utbildningens brister på studenterna
7/8 Den svenska ”fuskskolan” kan bli ett sänke för oss alla
I en debattartikel påpekade jag högskoleutbildningens ofta låga nivå. Olika förhållanden drar ned verksamheten. Särskilt allvarligt är att studiearbetsinsatserna ofta är endast på 15-20 timmar i veckan, vilket medför svagt lärande. Institutioner prioriterar hög genomströmning, studenternas nöjdhet mm. Kravnivån blir låg. I en replik skriver studentpolitiker Anna Larsson att ”Det är enkelt att skylla problemen på studenterna. Alla studenter är lata och smartphones har förstört vår tankeförmåga. Men hur kan man skylla utbildningstagaren för den låga kvalitén hos utbildningsgivaren?”
Studenterna har medansvar
Det är nog enklare att trivialisera mitt inlägg till att handla om att ”skylla på studenter”. Jag pekade på olika förhållanden som bidrar till en på många håll svag högre utbildning, med låga kravnivåer, vilket Anna tycks hålla med mig om. Jag skyller förstås ej i första hand på studenterna, även om dessa självklart har medansvar för sina studiearbetsinsatser. Eller menar Anna att de som endast lägger 15-20 timmar i veckan på sina studier inte har något ansvar för detta? Främst är det dock landets politiker och högskole- och universitetsledningar samt lärare som sätter kravnivån lågt som bör ställas i skamvrån. Många sviker grovt ifråga om att erbjuda en kvalificerad utbildning; ett centralt inslag i denna är att heltidsstudier faktiskt är på heltid.
Anna beskriver studenter som en homogen kategori där ”ingen” vill ha en låg kravnivå. Säkert vill många lära sig mycket men en del studerar för att man inte får något arbete eller vill ha en pappersmerit. Det är inte så vanligt att studenter ställer krav på utmanande litteratur, större arbetsinsatser och minskning av antalet möjligheter till omtentamen. Om Anna m fl gör detta är det utmärkt men det är långt ifrån alla studenter som applåderar sådant, då många riskerar bli underkända.
Krav på skärpning
Vill studenter ha en bra utbildning bör man arbeta för att institutioner och program med låga studiearbetsinsatser uppmärksammas, får hjälp med/krav på skärpning och om det inte blir bättre varnas och kanske läggas ned. Man kan jobba för nyttjande av externa examinatorer, införande av programexamination som supplement till snuttifierad kursexamination och granskning av examensarbeten – och sedan vidta åtgärder mot utbildningar som ej håller måttet. Vi har idag ett starkt tryck mot låg nivå snarare än reell och ibland arbetskrävande kvalificering. Det senare kan vara stressande och besvärligt och innebära att många ej klarar studierna. Med dagens stora och, ifråga om förkunskaper, språkförmåga och intresse, heterogena studentgrupper läggs ribban mycket lågt. Vikten av att höja den är lätt att hålla med om men i praktiken drar det mesta åt andra hållet.
Mats Alvesson, Lunds Universitet