Studentkårerna på universiteten arbetar därför dagligen med studenters rättigheter och för att öka utbildningskvalitén, tvärtemot vad Mats Alvesson tror och tycker vet vi att det inte är orsaken till att kvalitén sänks, skriver debattören.
Studentkårerna på universiteten arbetar därför dagligen med studenters rättigheter och för att öka utbildningskvalitén, tvärtemot vad Mats Alvesson tror och tycker vet vi att det inte är orsaken till att kvalitén sänks, skriver debattören. Bild: Fredrik Persson

Skyll inte utbildningens brister på studenterna

Mats Alvesson skriver en debattartikel där ett grundläggande antagande är att studenterna är nöjda med de låga krav som kan existera på vissa håll i utbildningen. Men där har han fel. Studenterna är inte nöjda, skriver Anna Larsson vice kårordförande med ansvar för utbildningsfrågor.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Replik

7/8 Den svenska ”fuskskolan” kan bli ett sänke för oss alla

Fusk är inte okej. Låga krav är icke-önskvärt, kvalité är en prioritet. Det system som innefattar ett ekonomiskt incitament, som kan sägas, gynna genomströmning snarare en än god akademisk utbildning behöver revideras.

Ytterst osmakligt

Det är enkelt att skylla problemen på studenterna. Alla studenter är lata och smartphones har förstört vår tankeförmåga. Men hur kan man skylla utbildningstagaren för den låga kvalitén hos utbildningsgivaren? Att klumpa ihop genomströmning (ekonomisk vinning) och studenternas rättigheter är ytterst osmakligt. Ingen arbetsplats ska existera där arbetstagarna, utbildningstagarna i detta fall, är rättighetslösa. Studentkårerna på universiteten arbetar därför dagligen med studenters rättigheter och för att öka utbildningskvalitén, tvärtemot vad Mats Alvesson tror och tycker vet vi att det inte är orsaken till att kvalitén sänks.

ANNONS

Till exempel i en undersökning som Umeå studentkår genomförde i december 2019, skriver flera studenter att de upplever kraven låga och att utbildningstakten inte motsvarar 100 procent. Kan det vara så att detta lönearbete som Alvarsson nämner, är något som tillkommer efter att studenten identifierat studiekraven vara så pass låga att tiden som blir över behöver fyllas med något annat meningsfullt, som ett jobb?

Mer ansträngande

Alvesson menar att låga krav och arbetsbörda gör studenterna nöjda men med samma ytliga resonemang går det att applicera på universitetsläraren. En hög kvalitet är mer ansträngande att upprätthålla, uppdatera kurser inom den senaste forskningen, föra utmanande resonemang och se till delaktighet under seminarium och anamma ett pedagogisk lärande. Ett tveksamt stämplat godkänt kanske inte känns yrkesmässigt bra i magen men det tillför i alla fall inget ”merarbete”. Vi vill inte tro detta om våra lärare. Detta är ett systemfel som olyckligtvis resulterar i beskyllning mellan student och lärare.

Ingen tjänar på låga kravnivåer, speciellt inte studenterna. En mulen eftermiddag, på väg hem från biblioteket efter fjärde dagens egenstudier med knapphändiga instruktioner inför morgondagens seminarium. Studielånet är en våt yllefilt på axlarna och tankarna far om huruvida det är detta som menas med högre utbildning. Ingen student vill ha en skenexamen, där hög genomströmning är mutan som institutionen fått för att släppa igenom oss. När ribban känns så låg att det är en större utmaning att krypa under än att ta sig över.

ANNONS

Anna Larsson, vice kårordförande med ansvar för utbildningsfrågor

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS