Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Om huvudmännen väljer att spara mer på folkbiblioteken framöver får vi se färre författarbesök, färre sagostunder för barn och fler restriktioner för e-bokslån. Det vore förödande, inte minst för det läsfrämjande arbetet, skriver debattörerna. Bild: Vilhelm Stokstad/TT
Om huvudmännen väljer att spara mer på folkbiblioteken framöver får vi se färre författarbesök, färre sagostunder för barn och fler restriktioner för e-bokslån. Det vore förödande, inte minst för det läsfrämjande arbetet, skriver debattörerna. Bild: Vilhelm Stokstad/TT

Språksvaga barn hjälps inte av att bli utpekade utan av att läsa mer

Utanförskap och bristande språkkunskaper diskuterades flitigt i valrörelsen. Men lösningen är inte utpekande och ökad kontroll. I stället måste alla aktörer inom litteraturområdet ges bättre stöd för att åtgärda grundproblemet, skriver bland andra Helene Öberg, ordförande Svensk biblioteksförening.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den regering som nu förväntas tillträda kommer inte sakna arbetsuppgifter. Inte minst gäller det de områden som vi arbetar inom. Ska Sverige fortsatt vara ett land präglat av demokrati, utbildning och bildning är det läsningen vi måste säkerställa. Utan läsning kan människor inte hävda sig på arbetsmarknaden, bilda sig eller vara delaktiga i samhället.

Svensk biblioteksförening, Sveriges Författarförbund och Svenska Förläggareföreningen representerar tillsammans verksamheter och aktörer som utgör grunden för ökad läsning.

Vi uppmanar den tillkommande regeringen att omedelbart adressera de problem som följer som en konsekvens av ingen eller dålig läsförmåga. Utanförskap och bristande språkkunskaper diskuterades flitigt i valrörelsen. Men lösningen är inte utpekande och ökad kontroll. I stället måste alla aktörer inom litteraturområdet ges bättre stöd för att åtgärda grundproblemet.

Riktigt skolbibliotek

Gör därför läsning till en nationell angelägenhet. Se till att varje skola har ett riktigt skolbibliotek och prioritera tid för läsning i skolarbetet. Och ge landets 1100 folkbibliotek resurser att arbeta med läsfrämjande och övrigt som lagstiftaren ålagt dem. Det är våra förväntningar på den nya regeringen, men också på alla nyvalda kommun- och regionpolitiker.

I SOM-institutets senaste rapport över bland annat läsvanor fanns det glädjande siffror på att läsandet bland unga ökat i Sverige det senaste året. Möjligtvis är detta en pandemieffekt. Annars har statistiken under ett antal år pekat åt helt fel håll. Läsförmågan har sjunkit bland barn och unga i jämförelse med andra länder. Även när man mäter läsvanor i samma grupp finns det anledning till oro. Sveriges största statistiska undersökning av barn och ungas medievanor Unga & medier 2021 konstaterar att år 2012 läste 23 procent av 17–18-åringarna dagligen, år 2020 hade motsvarande siffra sjunkit till 8 procent. Många unga anser också att läsning är slöseri med tid.

Denna utveckling är djupt oroande men inte ödesbestämd. Läsningen måste bli en angelägenhet för hela samhället vilket kräver ett brett engagemang från den nya regeringen.

Läsförmågan har sjunkit bland barn och unga i jämförelse med andra länder

För att åstadkomma en varaktig förändring måste inte minst de institutioner som har huvudansvaret för läsfrämjande få långsiktiga möjligheter att utföra sitt arbete. Kampanjer som läslov, Read hour, läsråd med mera fyller ett syfte och kämpar idogt på där mer hållbara lösningar saknas. Men de kan inte ersätta en bra och likvärdig skola och väl fungerande bibliotek. Våra viktigaste förslag för ett samhälle som präglas av ökad läslust och läsförmåga är:

– Lagförslag om bemannade skolbibliotek.

Fler än hälften av landets elever får aldrig träffa en skolbibliotekarie. Detta trots att det idag råder konsensus bland praktiker, forskare och beslutsfattare oavsett parti om skolbibliotekens betydelse för läskunnighet. Det finns en väl genomförd utredning med färdiga och kostnadsberäknade förslag att lägga på riksdagens bord. För den politiker som vill ge alla barn en chans att bli en läsande individ finns det inget att vänta på. Företrädare för Moderaterna har också vid flera tillfällen beklagat att den avgående regeringen inte prioriterat denna fråga – nu har ni chansen!

– Stärk folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar.

Pandemi, krig i vårt närområde, inflation och energikris kommer sätta djupa spår i vårt samhälle. Stat, regioner och kommuner kommer få en tuff ekonomisk situation de kommande åren. Vi vet sedan tidigare att folkbiblioteken – vår mest besökta offentliga institution – fått minskade resurser i jämförelse med övrig kommunal verksamhet. Denna utveckling har redan fått konsekvenser. Om huvudmännen väljer att spara mer på folkbiblioteken framöver får vi se färre författarbesök, färre sagostunder för barn och fler restriktioner för e-bokslån. Det vore förödande, inte minst för det läsfrämjande arbetet. De långsiktiga konsekvenserna blir stora för individen men astronomiska för samhället.

Kompakt motstånd

Något som också är otroligt viktigt är att de som nu får politiskt ansvar för biblioteken måste lyssna på professionen. Vi vill inget hellre än att arbeta utifrån den bibliotekslag som 2013 beslutades i bred politisk enighet. Varje försök till otillbörlig inblandning i bibliotekens arbete kommer att mötas med kompakt motstånd. Läsning engagerar många, men det finns de som är utbildade på läsfrämjande arbete. Ge dem rätt förutsättningar att sköta sina jobb. Med rätt förutsättningar kan vi uträtta stordåd.

Helene Öberg, ordförande Svensk biblioteksförening

Grethe Rottböll, ordförande Sveriges Författarförbund

Jesper Monthán, ordförande Svenska Förläggareföreningen