Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Stina Stjernkvist/TT

Skapa inte falska motsättningar i den psykiatriska vården

Det är inte standardiseringen av den psykiatriska vården som är problemet, faktum är att patienterna har mycket att vinna på en sådan, skriver Ragnar Bern, psykolog.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik / Den psykiatriska vården, 19/3

Eva Friberg och Anders Rydell menar sig ha identifierat ett problem med psykiatrin som kan förklara varför både personalen och patienterna mår dåligt, nämligen: standardiseringen.

Jag kan nästan önska att de hade rätt, för det vore skönt att ha en enkel lösning på problemet. Men standardiseringen är knappast problemet utan snarare en lösning för att säkerställa en god och säker vård. Standardisering innebär inte att alla invånare tvingas bära identiska jeans utan att de jeans som tillverkas är försedda med standardiserade mått för att underlätta för köparen.

Även om författarna inte definierar ”standardisering” så kan läsaren knappast undgå att det likställs med att ha magsjuka och betala kvarskatt samtidigt. De menar att standardiseringen inom psykiatrin förhindrar ”verklig utveckling och varaktig förändring hos patienten” samt ”nöter ner” personalen.

Vore ett sensationellt fynd

Låt oss pausa lite. För om Fribergs och Rydells problemformulering stämmer så rör det sig om ett sensationellt viktigt fynd, i paritet med att polisen identifierar ett kriminellt nätverk som förhindrar att Göteborg förvandlas till en blomstrande världsmetropol.

Absolut, författarna har viktiga poänger när de beskriver att en standardisering kan göra vårdpersonal mindre fri att anpassa behandlingen efter patientens behov. Mot en sådan styrning bör vårdpersonal protestera. Men författarna utelämnar viktiga detaljer, så debatten bör addera en nyans som beskriver vad patienterna har att vinna på en standardiserad vård.

Jämlikheten ökar och godtyckligheten minskar: patienten kan vara säker på att få rätt behandling oavsett om den råkar hamna hos en psykiater i Gamlestan eller i Västra Frölunda. Kvaliteten på vården ökar, givet att standardiseringen i fråga är vetenskapligt beprövad och att personalen har adekvat träning i insatserna. Personalen kan jämföra resultatet av sina insatser med det förväntade resultatet och kan justera insatsen om resultatet är under förväntan. Studier har också visat att standardiserade procedurer inom sjukvården kan minska antalet vårdolyckor och att standardiserade frågeformulär kan fånga upp problemområden (såsom tidigare trauman) som annars riskerar att missas.

Hög patientnöjdhet

Om författarna hade rätt i att standardiserad psykiatri är dålig så hade de knappast psykiatriska mottagningar i Göteborg med standardiserade psykoterapier haft så hög patientnöjdhet som de de facto har.

Det är viktigt att inte skapa en falsk motsättning mellan standardisering och individanpassning.

Det är viktigt att inte skapa en falsk motsättning mellan standardisering och individanpassning. Sveriges skola är standardiserad vad gäller läroplanen, men det innebär inte att elevernas undervisning är identisk. Även standardiserade insatser anpassas.

Samma sak gäller för psykoterapi. Behandlaren erbjuder det behandlingspaket som forskning visat fungerar bäst för en viss diagnos. Men även om paketet är standardiserat så är innehållet alltid unikt anpassat efter patientens behov. Två patienter med samma diagnos får samma slags insats (exempelvis att träna upp en tolerans för ångest), men deras terapisessioner kommer alltid att se olika ut. Den ena får träna på att sänka sina prestationskrav och den andra på att tala inför folk.

Frågan om hur psykiatrin kan förbättras är brinnande. Men om problemformuleringen brister så kommer lösningarna också brista.

Ragnar Bern

psykolog