För tio år sedan genomfördes under Liberalernas ledning en viktig omläggning av gymnasieskolan. Förutom att kraven skärptes för att antas till ett högskoleförberedande respektive yrkesprogram så betonades behovet av samverkan med branschen. På flera av de skolor som jag har besökt har framgångsfaktorn varit att skolan systematiskt involverat arbetslivet i utbildningen. Förutom yrkesprogram infördes också lärlingsutbildning där minst hälften av utbildningen ska bedrivas ute på en arbetsplats. Nyligen presenterade Skolverket en utvärdering som slog fast att reformerna är ett viktigt inslag och att kvaliteten på utbildningen är god.
Ökat söktryck
Söktrycket till yrkesprogrammen har varierat under årens lopp men vi ser en försiktig uppgång vilket är positivt. Vi tror inte att gymnasiepolitiken ska vridas tillbaka till en tid där eleverna kunde komma in med mycket bristfälliga eller inga förkunskaper, stoppas in på olika yrkesprogram och där resultat blev tidiga avhopp och utslagning ut i ungdomsarbetslöshet.
Skolverkets utvärdering styrks också av den rapport som Liberalerna beställt från riksdagens utredningstjänst för att följa upp genomströmningen i gymnasieskolan. Efter vår reform ser vi nu att det är fler som i dag slutför en gymnasial yrkesutbildning med en examen. Av nybörjarna på yrkesprogram höstterminen 2017 hade 74 procent fått en examen inom tre år, vilket är en ökning från 67 procent för nybörjarna höstterminen 2011. Nu vill vi ta nästa nya steg för att stärka de gymnasiala yrkesprogrammen.
Fel fokus
Den politiska debatten fokuserar ofta på huruvida alla elever ska få med sig en allmän högskolebehörighet, men då döljs konsekvenserna av den politiken. Det viktigaste är knappast att fler elever tas in med sänkta krav och ökad akademisering. Fokus måste i stället vara att elever också klarar av en yrkesinriktad gymnasieutbildning. Därför är utvecklingen kring genomströmningen mycket positiv. Men mer behöver göras för att öka intresset och genomströmningen på gymnasiets yrkesutbildningar. Anledningen är flera, dels för att säkerställa att ungdomar lämnar gymnasiet med en färdig utbildning, men inte minst för att säkra den kompetens som så ofta efterfrågas på arbetsmarknaden.
För att uppnå detta menar Liberalerna att följande måste till:
1. Fler elever måste klara grundskolan. När kraven skärptes kom färre in på yrkesprogrammen.
Än i dag är avsaknad av behörighet en av de främsta anledningarna till att elever inte antas till programmen. Med bättre studie-och yrkesvägledning i grundskolan, fler kontakter med branschen och bättre stöd i grundskolan kan fler lämna grundskolan med fullständiga betyg.
2. Studie-och yrkesvägledningen måste förbättras på alla skolor. Vi vill skärpa kraven så att skolor har utbildade studie-och yrkesvägledare. Att det finns en etablerad kontakt med lokala näringslivet och offentliga arbetsgivare är centralt så att de kan involveras och bjudas in till lektioner och informationsträffar i god tid innan elever väljer till gymnasiet. Studie- och yrkesvägledningen bör alltid innehålla information om arbetsmarknadsutsikter och livslön för samtliga gymnasieprogram, och Skolverket ska kontinuerligt bistå studie- och yrkesvägledarna med sådan information.
3. Inför branschlärlingar där arbetslivet tar ansvar för innehållet i samråd med skolväsendet men där branschen genomför utbildningen och säkrar dels de praktiska momenten som den viktiga praktiken som för många är en trampolin in på arbetsmarknaden.
4. Höj kvaliteten och prioritera lärlingsutbildning. Skolverkets utvärdering visar att genomströmningen är högre när elever redan första året går inriktning lärling. Satsa på handledarutbildning och säkra det ekonomiska stödet för att underlätta även för mindre arbetsgivare att kunna ta emot lärlingar.
Vi ser gärna lokala eller regionala branschråd där förtroendevalda och branschen tillsammans planerar och investerar efter det behov som finns på orten.
4. Dimensioneringen av gymnasieskolan måste förändras genom ett nära och formaliserat samråd med näringslivet där utbudet bättre kan anpassas till arbetsmarknadens behov. Vi ser gärna lokala eller regionala branschråd där förtroendevalda och branschen tillsammans planerar och investerar efter det behov som finns på orten.
Yrkeshögskolan som infördes under vår tid i regeringsställning är en förebild som kan utgöra en vägledning för hur gymnasieskolan ska arbeta i framtiden i synnerhet när det gäller yrkesprogrammen och lärlingsutbildningarna.
Roger Haddad (L), Liberalernas skolpolitiska talesperson
LÄS MER:Det måste bli lättare att utbilda sig för nya typer av jobb