Risker med radikal klimatanpassning av högskolan

Replik

25/7 Lärosätenas utsläpp är en fråga om trovärdighet

Företrädare för flera studentkårer kritiserar vad de ser som en bristande vilja att anpassa högskolorna till krav på hållbar utveckling. Högskolornas behov av utbyten innebär inte en rätt att ”gå utanför de planetära gränserna”. De kräver därför att ”flygresor ersätts med hållbara resealternativ eller digitala kommunikationer”. Utan en ”grundläggande systemförändring” äventyras lärosätenas trovärdighet, skriver de.

Vi håller med om att många forskningsutbyten kan ske digitalt. Dock är vi kritiska till förändringar som innebär radikala ingrepp i akademikers rätt att företa forskningsresor.

Stärka kärnverksamheten

En anledning är att högskolan sedan många år lider av allvarliga problem. Studier indikerar att svensk forskning inte har samma genomslag som den som bedrivs i andra jämförbara länder och att svenska forskare producerar allt färre vetenskapliga artiklar. Undervisningen belastas av få undervisningstimmar och av att genomströmning prioriteras framför kunskapskrav. Den akademiska friheten är, alarmerande nog, mindre i Sverige än i de flesta europeiska länder.

Tidpunkten för att ålägga högskolorna radikala hållbarhetskrav är således sällsynt illa vald.

Tidpunkten för att ålägga högskolorna radikala hållbarhetskrav är således sällsynt illa vald. Det lärosätena bör ägna tid och resurser åt är att stärka kärnverksamheten och den akademiska friheten.

Lättvindiga anpassningar

Men det finns ett djupare problem med författarnas argument. I motsats till vad de verkar tro är den klimatteori som ligger till grund för politiska krav på anpassning, just detta – en teori. Som sådan kan den behöva nyanseras och omprövas i ljuset av nya vetenskapliga rön.

Ett exempel får belysa vår poäng. På 1960-talet ansågs vetenskapen ha bevisat att ökenutbredningen utgör ett allvarligt hot, vilket ledde till olika internationella initiativ för att undgå en katastrof. Dock har senare forskning, bland annat genom noggrannare satellitmätningar, kastat tvivel över grundantagandet att öknarna faktiskt breder ut sig.

Att lättvindigt anpassa vetenskapens arbetssätt efter olika teorier och politiska idéer som för tillfället är allmänt omfattade är alltså ingen god idé. Risken är att vetenskapens förmåga till självkorrigering rubbas och att forskningen anpassas till den allmänna meningen i stället för att vara en kritisk kraft i samhällsutvecklingen. Det om något skadar vetenskapens trovärdighet.

Axel G Ekström, projektassistent i psykologi vid Lunds universitet, stiftelse Academic Rights Watch

Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet, stiftelse Academic Rights Watch

LÄS MER: Forskare: Jordens "livstecken" rekorddåliga

LÄS MER: PK-studenter är inte det största hotet mot akademisk frihet

LÄS MER: Universiteten behöver feminism och antirasism