Replik
25/8 Nu tar vi ansvar för framtidens krisberedskap
Istället för att genomföra existerande förslag som försvarsberedningen lagt fram i bred politisk enighet så har regeringen dragit dem i långbänk. Resultatet av detta är tyvärr att det inte kommer att tas ett fullständigt försvarsbeslut i höst.
Målet för det civila försvaret är att i händelse av höjd beredskap eller krig är att skydda civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och lämna stöd till Försvarsmakten. Ett fungerande civilt försvar är en nödvändighet för att det militära försvaret ska kunna lösa sina uppgifter i kris och krig.
Delat ansvar
Det omfattande civila försvar Sverige hade under det kalla kriget med stora beredskapslager av till exempel läkemedel, livsmedel och drivmedel avvecklades i snabb takt under 1990-talet och det tidiga 2000-talet. Att detta skedde är ett delat politiskt ansvar, men faktum är att det genomfördes under företrädesvis socialdemokratiskt ledda regeringar.
Detsamma gäller anslaget till det militära försvaret. Under S-regeringarna mellan 1994 - 2006 sjönk försvarsanslaget från 2,3 procent av BNP till 1,3 procent av BNP. 2010 gick S dessutom till val tillsammans med MP och V och föreslog en sänkning av försvarsanslaget med två miljarder. Detta är fakta som Niklas Karlsson bör ha i åtanke när han slår sig för bröstet över de pengar som nu tillförs försvaret.
Nivåökning av försvarsanslaget
Moderaternas och Kristdemokraternas budget som antogs av riksdagen hösten 2018 innebar en nivåökning av försvarsanslaget med 10 miljarder. De pengarna lägger grunden till den helt nödvändiga ökning av svensk försvarsförmåga som vi nu ser – både när det gäller det militära och det civila försvaret.
När det civila försvaret nu byggs upp igen så kräver det att vi tar hänsyn till ett antal viktiga saker. Strukturer och processer för ansvar, ledning och samordning för det civila försvaret måste komma på plats så fort som möjligt. I sammanhanget är det olyckligt att den utredning som regeringen tillsatt för att reda ut dessa frågor drar ut på tiden och inte kommer att redovisas förrän efter det försvarsbeslut som ska tas i riksdagen senare i höst.
Senaste året bortkastat
Det senaste dryga året i försvarspolitiken har tyvärr varit bortkastat. Den breda enigheten som fanns kring höjd försvarsekonomi och konkreta förslag har spelats bort av den S-ledda regeringen. Istället för att satsa på Sveriges säkerhet i tider av säkerhetspolitisk oro och coronakris så har regeringen verkat för att minska de ekonomiska tillskotten till totalförsvaret. Det är inte en klok politik i en värld som är mer osäker och oförutsägbar än på mycket länge.
Pål Jonson (M), försvarspolitisk talesperson