När Ryssland invaderade Georgien 2008 reagerade inte den moderata försvarsministern. Tvärtom. Redan året efter, 2009, avskaffade alliansregeringen den allmänna värnplikten med tre rösters övervikt i riksdagen. Samma moderatledda regerings statsminister Reinfeld kallade i januari 2013 försvarsmakten för ett ”särintresse”. Ett helt unikt uttalande som vi måste förutsätta speglade den gamla regeringens syn på försvaret och dess anställda. För Sveriges skull är det välkommet och viktigt med den moderata omprövningen. Det var först efter valet 2014 och regeringsskiftet som försvaret åter gavs de medel och den uppmärksamhet det förtjänar.
Största satsningen sedan 50-talet
Anslagen till det militära försvaret föreslås öka med 25 miljarder kronor under perioden 2021–2025 efter en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Det innebär en ökning av anslagsnivåerna med 40 procent och är den största satsningen på det militära försvaret sedan 1950-talet. En nödvändig satsning som vi är stolta över att kunna genomföra.
Återuppbyggnaden bygger på totalförsvarstanken där ett starkt civilförsvar är en förutsättning för att det militära dito ska fungera. Utan ett starkt civilt försvar riskerar satsningar på det militära försvaret att inte få önskad effekt. Den pågående pandemin ger detta vägval rätt. Ett starkt civilförsvar är grunden för samhällets motståndskraft när krisen drabbar vårt land och våra invånare.
Blottlagt brister
Den pandemikris vi upplever har blottlagt brister i vår beredskap som måste åtgärdas. Avvecklingen av det civila försvaret innebar på många sätt slutet på beredskapslagring, planering och återkommande övningar. Nyliberala politiska och ekonomiska doktriner fick stort genomslag på samhällets organisering. Styrmodeller, hämtade från tillverkningsindustrin, som on demand, just in time och lean production har tillämpats på kollektiva nyttigheter utan hänsyn till de samhällspåfrestningar som en kris eller ett krig medför. Kombinationen av ett avvecklat civilförsvar och nyliberala politiska doktriner har visat sig vara förödande för samhällets förmåga att skydda sina invånare när krisen drabbar oss.
Styrmodeller, hämtade från tillverkningsindustrin, som on demand, just in time och lean production har tillämpats på kollektiva nyttigheter utan hänsyn till de samhällspåfrestningar som en kris eller ett krig medför.
När det civila försvaret nu återupprättas måste särskild vikt läggas vid att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna inklusive nödvändig försörjning. Förmågan att lagra och säkerställa viss egen produktion av strategiskt viktiga produkter måste vara en viktig del av totalförsvarsplaneringen. För detta krävs ekonomiska tillskott, anpassad lagstiftning och omsorg om viktig svensk industri. Hälso- och sjukvård, läkemedelsproduktion, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, transporter, tillgång till drivmedel och energi är sådana områden, liksom kompetensen att underhålla försvarets materiel och upprätthålla samhällskritisk infrastruktur.
Effektiv ledning och samordning är avgörande vid en kris. I april 2019 tillsatte regeringen utredningen Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar. Tydligare ansvars- och ledningsförhållanden och en stärkt samordning inom civilt försvar på nationell, regional och lokal nivå ska föreslås. Utredningen ska ge förslag som syftar till en förbättrad förmåga att hantera situationer med höjd beredskap och krig. Det ska finnas tydliga och effektiva ansvarsförhållanden inom det civila försvaret.
Inspireras av goda exempel
Goda exempel ska tjäna som inspiration och anpassas efter våra förhållanden. Finland har under lång tid lagt stor vikt vid försörjningsberedskap och förmågan att underhålla sina system. Finlands Försörjningsberedskapscentral, vars uppgift är att planera och operativt genomföra upprätthållandet och utvecklingen av landets beredskap, bör studeras.
Ett starkt och motståndskraftigt totalförsvar är en fundamental del av det svenska välfärdsbygget. När krisen eller kriget drabbar oss ska vi vara förberedda. Med målmedvetet arbete och ansvarstagande pragmatism kan vi åstadkomma detta. Socialdemokratiska regeringar tog ansvar och byggde under efterkrigstiden ett av världens starkaste totalförsvar. Vi kan och ska göra det igen. Dörren står nu, som alltid, öppen för partier och riksdagsledamöter som på ett seriöst sätt vill ta ansvar för Sverige, vår nation och vår befolkning.
Niklas Karlsson (S), ordförande Försvarsberedningen och vice ordförande Försvarsutskottet