Replik
Högskoleprovet, 20/10.
I dag väljer 49 procent kvinnor och 38 procent män att studera vidare på någon av Sveriges högskolor eller universitet. Antalet antagna kvinnor både på grund och avancerad nivå är högre än antalet män och mönstret håller i sig till examensdagen.
Det stämmer att män generellt sätt gör bättre ifrån sig på högskoleprovet. Men de är knappast den enda gruppen som gynnas av en andra chans. Liberala studenters förslag (20/10) om att slopa högskoleprovet skulle därigenom slå undan chansen för alla som i nionde klass valde fel gymnasieutbildning samt elever som av privata skäl inte kunnat prestera så bra som de önskat under gymnasietiden. Att slopa högskoleprovet vore därför förödande för ökad jämlikhet.
Problemet är att antagningssystemet för stelt och att allt för många nyantagna studenter saknar tillräckliga förkunskaper för att klara högre utbildning
Problemet är att antagningssystemet för stelt och att allt för många nyantagna studenter saknar tillräckliga förkunskaper för att klara högre utbildning. Resultatet blir att studenterna hoppar av utbildningar eller att lärosätena får sänka kraven på studenterna för att de överhuvudtaget ska få godkänt.
Ge lärosätena större ansvar
För att stoppa kunskapsdevalveringen och säkra att de antagna studenterna slipper hoppa av studierna behöver lärosätena få ett större ansvar för antagningsprocessen. I många antagningsprocesser skulle det innebära att gymnasiebetygen eller högskoleprovet skulle väga tungt. I andra att intervjuer eller riktade kunskapsprover skulle vara viktigare.
Att slopa högskoleprovet är varken önskvärt eller en lösning för ökad jämställdhet. Ska jämställdheten, och framför allt jämlikheten, öka och gruppen akademiker bli mer heterogen behöver högskolorna ta ett större ansvar redan i antagningsprocessen.
Greta Eulau, riksordförande Moderata studenter
Elvira Löwenadler, vice riksordförande Moderat skolungdom