Ambitiösa kvinnor får stå tillbaka när minst 30 procent av alla studieplatser ska gå till dem som skrivit högskoleprovet. Kvinnor som har ansträngt sig under hela skolgången riskerar att inte komma in på sin drömutbildning eftersom det är främst män som kommer in via högskoleprovet. Dessa män har dessutom betydligt högre benägenhet att hoppa av sin utbildning eftersom de inte förberett sig för högre studier. För att lösa det här måste vi ersätta högskoleprovet med andra vägar in till högskolan, där ambitioner och ansträngning får större genomslag.
Orättvist system
Nästan 60 procent av betygsskillnader mellan pojkar och flickor går att förklara med något så enkelt som ansträngning. Unga tjejer lägger ner mer tid på sina studier jämfört med killar vilket gör att de får högre betyg och är mer väl förberedda inför högre studier. Samtidigt kommer fler män än kvinnor in på högre utbildning just på grund av högskoleprovet, men provet säger inte någonting om hur väl förberedd en student är inför högre studier.
Alla som gått en högskoleutbildning vet att det krävs mer än kognitiva förmågor för att klara av en högskoleutbildning
De män som skriver högskoleprovet och kommer in på sin utbildning har oftast högre kognitiv förmåga än genomsnittet, samtidigt betyder inte det att de är bättre lämpade att gå en utbildning. Alla som gått en högskoleutbildning vet att det krävs mer än kognitiva förmågor för att klara av en högskoleutbildning, det krävs också att man tar sig tiden att verkligen plugga inför tentorna och repeterar tills allt sitter. Det krävs helt enkelt ansträngning och ambitioner.
Leder till fler avhopp
Studier som jämfört hur väl studenter klarar sig beroende om de kommit in på gymnasiebetyg eller högskolepoäng visar samma sak. Höga poäng på högskoleprovet innebär inte att du har rätt kunskaper för en utbildning.
De kvinnor som kommer in på betyg har bättre chanser att ta sig igenom hela utbildningen eftersom de är väl förberedda
De kvinnor som kommer in på betyg har bättre chanser att ta sig igenom hela utbildningen eftersom de är väl förberedda efter att ha ansträngt sig under gymnasiet. För universiteten innebär det här en förlust, Universitetskanslersämbetet räknar med att avhoppen kostar utbildningsväsendet flera miljarder och slår mot arbetsmarknadens förväntningar. Men det behöver inte vara så här.
Inför riktade kunskapsprov
Det finns en lösning för att ge både kvinnor och män samma chans att komma in på högre studier, samtidigt som vi premierar ansträngning. Högskoleprovet måste avskaffas helt. I stället vill vi se kunskapsprov anpassade för utbildningen. Proven ska vara utformade efter den vetenskapliga inriktningen som faktiskt testar de kunskaper utbildningen kräver.
Ytterligare ett sätt att bredda rekryteringen utan att kvaliteten sänks är fler basår. Tekniskt basår finns på flera högskolor runt om i landet och har gång på gång visat sig vara ett lyckat koncept. Det gör att även de med lägre betyg men med höga ambitioner får goda förutsättningar att komma in på och klara av drömutbildningen.
Alternativa vägar in till högskolan är ett viktigt sätt att öka jämställdheten
I flera år har fler kvinnor än män kommit in på högre utbildning och alternativa vägar in till högskolan är ett viktigt sätt att öka jämställdheten. Men vi behöver nya vägar som belönar ansträngning och gör dig bättre förberedd för den utbildningen du söker. Antagningen till högskoleutbildning ska inte behöva vara en jämställdhetsfråga, därför behöver vi avskaffa högskoleprovet.
Ida Arnstedt, 1:a vice ordförande Liberala Studenter
Emma Bjarnevik, riksstyrelseledamot Liberala Studenter