Härom veckan presenterade Skolinspektionen en rapport om ett antal skolor med långvariga problem på grund av undermåliga skolresultat. 26 av dessa skolor var kommunala och två fristående. Att majoriteten av lågpresterande skolor är kommunala hindrar inte Socialdemokraterna från att rikta sitt angrepp på friskolorna, en bransch med ett genomsnittligt vinstuttag på cirka en procent, med krav på vinstförbud vilket på sikt eliminerar förutsättningen för verklig valfrihet i svensk skola.
Socialdemokraterna växlar upp även skuldbeläggningen av friskolor kring frågan om skolsegregationen. Skolsegregering är en följd av att samhället i stort blir alltmer segregerat. Antalet elever med utländsk härkomst har ökat kraftigt. Inte förvånande har det inneburit mycket tuffare förutsättningar för skolor i segregerade områden. Den utvecklingen är inte friskolornas fel. Ansvaret ligger i stället på de politiker som har drivit en migrationspolitik som närmast har fördubblat antalet elever med invandrarbakgrund i skolorna under 20 års tid utan att samtidigt bygga upp en förmåga att möta konsekvenserna av denna utveckling.
Det fria skolvalet har skapat en möjlighet för studiemotiverade elever i segregerade områden att hitta en väg bort från de dåligt presterande skolorna i dessa områden.
Det fria skolvalet har skapat en möjlighet för studiemotiverade elever i segregerade områden att hitta en väg bort från de dåligt presterande skolorna i dessa områden. När politiken stått handfallen har valfriheten givit studiemotiverade elever möjligheten till en väg ut.
Detta vill nu vänsterpolitiker sätta stopp för. Med förevändningen att skapa en likvärdig skola vill man i stället skapa en likformig skola där eleverna med byråkratiska och politiska beslut kvoteras mellan skolorna. Men det är inte givet att det som är bäst för elever i ett medelklassområde passar lika bra i en skola i en segregerad förort. Det finns en uppenbar risk att man förstör för studiemotiverade elever utan att förbättra för elever som klarar sig sämre. Vi behöver skolor med en annan typ av inriktning för de mest segregerade områdena.
Kulturella skillnader
Härom veckan skrev Göran Linde, professor emeritus i pedagogik, om kulturella skillnaders inverkan på den mest lämpliga pedagogiken i områden med många elever från Mellanöstern. Budskapet var att pedagogik utvecklad för svenska medelklassbarn inte fungerar för elever med erfarenhet från en mer auktoritär syn på fostran och lärande. ”Skolor med elever med den kulturbakgrunden måste gå från osynlighetens pedagogik till synlighetens pedagogik. Eleverna ska ha klara instruktioner om vad de ska göra och vad de ska kunna återge. Det ska stå fullt klart vad som väntas. Det ska finnas klara regler för hur man beter sig i skolmiljö och det ska finnas sanktioner för regelbrott” skrev han.
Även vårdnadshavare i utanförskapsområden, som ser hur oordning och normlöshet bryter ner skolorna, efterfrågar ordning och tydlighet i skolan.
Behövs nya koncept
Uppenbarligen behövs nya koncept och arbetssätt för att möta eleverna i dessa områden på deras villkor. Friskolor är med sin kundorientering mer rustade för att möta denna mångfald av behov. Marknadsskolan, som med förakt angrips av rödgröna politiker och som med Socialdemokraternas nya utspel helt kan komma att försvinna, kan här vara en del av lösningen. Som på alla andra marknader kan de aktörer som hittar de bästa lösningarna skala upp sin verksamhet genom att ta in nytt kapital, starta nya skolor med samma inriktning eller köpa upp mindre framgångsrika skolor och leverera lösningar för breda grupper. Närmast detta anslag har Internationella Engelska Skolan kommit. Vi behöver flera sådana framgångsexempel.
I stället för att förbjuda aktiebolag att driva skolor, vilket Socialdemokraterna i princip nu föreslår, vore ett första steg att privatisera de kommunala skolor som presterat dåligt under en längre tid ett bra förslag. Friskoleaktörer som har genomtänkt koncept och erfarenhet bör bjudas in i försäljningsprocesser. Till skillnad från 90-talets början, finns nu en vedertagen värderingsmodell så att prissättningen blir fördelaktig för skattebetalarna. Här kan kommunerna realisera ett värde som finns i dessa skolor och använda resurserna till annat. Samtidigt blir de av med ansvaret för verksamheter som de uppenbarligen inte klarar av. Förhoppningsvis blir vi också av med en påhittad debatt att friskolor skulle vara ointresserade av verksamhet i segregerade område. Några av oss både kan och vill ta utmaningen.
Det finns med andra ord goda möjligheter att engagera marknaden i de segregerade skolorna. Det som saknas är politisk vilja.
Framväxten av större skolbolag möjliggör att nytt kapital kan dras till dessa affärer. För närvarande finns ett stort intresse för att investera i social hållbarhet bland många kapitalplacerare. Det finns med andra ord goda möjligheter att engagera marknaden i de segregerade skolorna. Det som saknas är politisk vilja. Nu är det dags att byta ut vänsterpopulistiskt friskolehat mot konstruktivt samarbete med näringslivet.
Bijan Fahimi, vd Tellusgruppen
LÄS MER:Göteborg har svikit förorten – inte minst skolorna
LÄS MER:Andersson: Vinstintresse och skola oförenligt
LÄS MER:Academedia rasade på börsen