Det finns klara skillnader: Moderaterna lägger mindre pengar på bistånd och mer pengar på polis och rättsväsende för att kunna skapa trygghet i Sverige. Och de medel vi avsätter för internationella bistånd ska präglas av tydliga mål och resultat, skriver debattörerna.
Det finns klara skillnader: Moderaterna lägger mindre pengar på bistånd och mer pengar på polis och rättsväsende för att kunna skapa trygghet i Sverige. Och de medel vi avsätter för internationella bistånd ska präglas av tydliga mål och resultat, skriver debattörerna. Bild: Johan Nilsson/TT

Orimligt att lägga dubbelt så mycket pengar på biståndet som på polisen

I dag lägger Sverige dubbelt så mycket pengar på bistånd som på Polismyndigheten. Vi moderater vill effektivisera biståndet, göra det mer transparent och att det ska följas upp bättre. Samtidigt vill vi lägga mer pengar på polisen och rättsväsendet för att öka tryggheten för medborgarna, skriver bland andra Hans Wallmark, utrikespolitisk talesperson (M).

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Replik

25/9 Biståndet lever farligt när främlingsfientligheten ökar

I en debattartikel redogör de två gröna ministrarna Peter Eriksson och Per Bolund för sin syn. Utbetalningsmålet, att en procent av BNI ska användas till internationellt bistånd, är centralt för miljöpartiet. Från Moderaternas sida motsätter vi oss regeringens politik på området av ett antal anledningar.

Först och främst är det viktigt att biståndet, likt alla andra politikområden, utgår från en evidensbaserad grund med fokus på att uppnå resultat. Sverige ska bidra där det kan ge ett mervärde. Långsiktighet är avgörande. Stöd till satsningar inom global hälsa, såsom vaccinationer, är exempel som vilar på en god grund.

ANNONS

Tillit och transparens

Coronapandemin har också tydliggjort att internationellt hälsosamarbete måste präglas av tillit och transparens. Det gäller både länder emellan såväl som internationella organ som Världshälsoorganisationen WHO. Utrikespolitiken och biståndspolitiken måste gå hand i hand. Genom Sveriges bistånd kan vi påverka andra att agera mer ansvarsfullt och med öppenhet.

Ytterligare ett problem med den nuvarande biståndspolitiken är att den präglas av helt andra principer än alla andra utgiftsområden. Det brukliga är att man först ställer sig frågan om vad som ska genomföras, vilka mål som ska uppnås, och därefter anslås medel. Biståndet är det enda utgiftsområde med ett utbetalningsmål – alltså på förhand hur mycket av skattebetalarnas pengar som ska användas.

Bättre effektivitet

Regeringen lägger idag nästan dubbelt så mycket på internationellt bistånd som på Polismyndigheten. Så kan vi inte ha det när behoven är så stora i vår välfärd och i statens kärnverksamhet. Det måste prioriteras bland statens utgifter. M vill se en fyraårig biståndsram där medlen kommer att behöva prövas hårdare och präglas av ett tydligare fokus på uppföljning. Detta kommer ge bättre effektivitet.

Det är nu helt avgörande att både här hemma såväl som internationellt främja en återgång till tillväxt och ökad världshandel – faktorer bakom välståndslyft, såväl som minskad global fattigdom. De globala målen som FN:s medlemsstater enats om i Agenda 2030 understryker vikten av en hög tillväxt i de fattigaste länderna och ökad export. Här utgör den ekonomiska kritik som stundtals framkommer från Mp ett allvarligt hot mot global utveckling.

ANNONS

Det finns klara skillnader: Moderaterna lägger mindre pengar på bistånd och mer pengar på polis och rättsväsende för att kunna skapa trygghet i Sverige. Och de medel vi avsätter för internationella bistånd ska präglas av tydliga mål och resultat.

Hans Wallmark, utrikespolitisk talesperson (M)

Magdalena Schröder, ledamot utrikesutskottet (M)

Hans Rothenberg, ledamot utrikesutskottet (M)

ANNONS