Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Biståndet lever farligt när främlingsfientligheten ökar

Sedan 1980-talet har den globala fattigdomen stadigt minskat. Men i coronakrisens svallvågor riskerar nu antalet barn som lever i fattigdom världen över öka med 15 procent. Miljöpartiet tar FN:s globala mål om att utrota extrem fattigdom till 2030 på största allvar. Men om det ska lyckas så måste vi sätta fart, skriver Peter Eriksson (MP), biståndsminister och Per Bolund (MP), vice finansminister.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Enligt siffror från Rädda barnen och Unicef kommer totalt 672 miljoner barn att leva i fattigdom världen till följd av coronapandemin. Trots detta hotas biståndet i riksdagen, något som är mycket oroande. Först Sverigedemokraterna med Moderaterna hack i häl. Det verkar brinna i fickorna på den borgerliga oppositionen. Både SD och M vill slakta biståndet och lägga pengarna i Sverige istället. Och med en växande opinion mot internationell solidaritet och för en ökad främlingsfientlighet blir biståndsbudgeten ett lockande byte.

Påverkar utsatta barn

Den globala ekonomiska nedgången och en ökande fattigdom i spåren av pandemin riskerar att påverka de mest utsatta barnen på flera sätt. Det kommer bland annat kasta ut närmare tio miljoner barn från skolan vid årets slut, och miljontals fler halkar efter i sitt lärande. Stängda skolor gör flickor mer utsatta för våld i hemmet, tidiga äktenskap, tvångsäktenskap och tonårsgraviditeter. Därför är det särskilt viktigt att se till att flickorna återvänder till skolorna när de öppnar igen.

Stängda skolor betyder även stängda skolmatsalar och att närmare 350 miljoner barn blir utan dagens enda mål lagad mat. Vi ser alltså att en hungerkris sprider sig bland barn i efterdyningarna av coronapandemin.

Biståndet världsunikt

Det svenska biståndet är nära världsunikt i det att vi har ett så kallat en-procentsmål. Det betyder att vi varje år avsätter minst en procent av vårt BNI till internationellt utvecklingssamarbete. En majoritet av riksdagen är sedan länge överens om att Sverige, som ett av världens rikaste länder, ska visa solidaritet med världens mest utsatta och arbeta för inte bara ett bättre land, utan en bättre värld.

I budgeten som presenterades i veckan kommer Sverige fortsatt kunna avsätta en procent av vår BNI till internationellt bistånd. Det betyder i praktiken att i en tid där fattigdomen bland barn ökar kan vi vara en motkraft. Vi kan fortsätta stötta barns skolgång, vaccinera barn mot livshotande sjukdomar och ge världens barn den framtid de förtjänar.

I upprepade granskningar är det svenska biståndet inte bara bland de största i världen utan också det effektivaste

En-procentsmålet har haft en avgörande inverkan på Sveriges roll i världen och för respekten för vad vi gör. I upprepade granskningar är det svenska biståndet inte bara bland de största i världen utan också det effektivaste. Det handlar inte om symbolpolitik eller en varm godhetsfilt. Det räddar faktiskt miljontals människor undan svält, sätter barn i skolbänkar, bidrar till fred och leder till demokratisk utveckling och fler jobb. För Miljöpartiet är det här en central och avgörande insats och uppgift. En solidarisk politik ska gälla både för oss som lever i vårt land och i världen utanför. Sveriges sista procent ska gå till de mest utsatta. Inget barn ska behöva växa upp i fattigdom. Om det så är i Uganda, Colombia eller Sverige.

Peter Eriksson (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete

Per Bolund (MP), vice finansminister