Sommarlovet är slut och Sveriges ca 1,1 miljoner grundskoleelever är tillbaka i skolbänken. De senaste decennierna har likvärdigheten i den svenska skolan minskat och skillnaderna mellan skolors resultat har ökat. Nästan var fjärde elev i socioekonomiskt utsatta områden saknar gymnasiebehörighet. Det är mycket allvarligt, såväl för elevens psykiska mående som för risken att hamna i utanförskap och i värsta fall dras in i kriminalitet.
Det kommer att krävas omfattande åtgärder både på kort och på längre sikt för att vända utvecklingen med skjutningar och mord i gängkriminella kretsar. Men flera av de förslag som presenterats av regeringen på senare tid riskerar snarare att förvärra situationen. Tvärtemot regeringens intentioner tyder internationell forskning på att sänkt straffrättsålder och fängelsestraff för barn ökar risken för återfall i kriminalitet. I stället är satsningar på förskola, skola, socialtjänst, familjestöd och annan kritisk verksamhet för barn bland det mest effektiva som kan göras för att minska risken att hamna i kriminalitet.
Preventiva åtgärder
Rekryteringen till kriminella gäng måste stoppas genom individuella behandlingsprogram, utökad avhopparverksamhet för unga och studiemöjligheter. Vi behöver anpassa behandling, rehabilitering och återintegrering i samhället för barn som är involverade i kriminalitet och satsa på tidiga preventiva åtgärder på individnivå för barn i riskzonen.
Sverige är ett av de länder i världen där den psykiska ohälsan har ökat mest under de senaste decennierna. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga i åldern 15-24 år och sedan 1990-talet har självmord bland unga ökat med nästan en procent årligen. Barn behöver ett stabilt stöd från vuxenvärlden och här spelar skolan en viktig roll.
I våras kom Folkhälsomyndighetens rapport ”Skolbarns hälsovanor”. Rapporten visar att allt fler elever mår psykiskt dåligt. Besvären kryper nedåt i åldrarna och siffrorna är alarmerande både sett över tid och jämfört med andra länder. Bland 15-åringarna har majoriteten av flickorna och nästan hälften av pojkarna återkommande besvär.
Ökad psykisk ohälsa
Skolan är en avgörande arena för barns psykiska hälsa och ska vara en plats för lärande och framtidstro. Men bristande förutsättningar i skolan leder till att alltför många barn i stället känner stress, motivationsbrist och otrygghet. Det går ut över lärande och studiero och bidrar till ökad psykisk ohälsa.
I sitt tal i Almedalen lovade Ulf Kristersson att regeringen inte skulle lämna vården, skolan och omsorgen åt sitt öde. I höstens budget skulle välfärden prioriteras. Det var ett välkommet besked.
Vårt budskap till beslutsfattare på nationell och kommunal nivå är följande:
• Öka det statliga ansvaret för skolan, dess finansiering, resursfördelning och likvärdighet i hela skolsystemet.
• Säkerställ barnanpassad behandling, rehabilitering och återintegrering i samhället för barn som är involverade i kriminalitet genom multidisciplinära team som tillsammans tar ett helhetsansvar för varje enskilt barn. Och satsa på tidiga förebyggande åtgärder för barn i riskzonen.
• Stärk elevhälsan och gör en nationell satsning på undervisning i psykisk hälsa. Förbättra samordningen mellan BUP, elevhälsan och primärvården för att främja en sammanhållen vårdkedja med utgångspunkt i barnets bästa.
Men bristande förutsättningar i skolan leder till att alltför många barn i stället känner stress, motivationsbrist och otrygghet
Men viktigast av allt är att det är dags att lyssna på, och prioritera, barn och unga. Krisen i skolan är ett svek mot barnen och ett hot mot hela samhället. En investering i barns hälsa och utbildning är att investera i både samhället och vår gemensamma framtid.
Sveriges barn och unga förtjänar bättre. De förtjänar politiker som tar ansvar och prioriterar deras utbildning och framtid. Det är dags att investera i barnen.
Pernilla Baralt, generalsekreterare Unicef Sverige
LÄS MER:Utredare: Sverige bör införa ungdomsfängelser
LÄS MER:Fler tonåringar åtalas för mord och mordförsök
LÄS MER:Efter slopade straffrabatten – nu får 18-åringar dubbelt så långa fängelsestraff