Industri. Upp till 25 kycklingar får hållas per kvadratmeter vilket inte ger dem möjlighet att röra sig ordentligt, skriver debattörerna.
Industri. Upp till 25 kycklingar får hållas per kvadratmeter vilket inte ger dem möjlighet att röra sig ordentligt, skriver debattörerna. Bild: Niklas Maupoix

Låt kycklingar få ett drägligt liv

När ska kycklingindustrin börja följa djurskyddslagen? I april nästa år träder en ny djurskyddslag i kraft och kycklingindustrin har mycket att ta tag i, både för att uppfylla nuvarande lagstiftning och den nya, skriver Djurens Rätt.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

I april 2019 träder den nya djurskyddslagen i kraft. Två viktiga nyheter i lagen är att djurens välfärd ska främjas och att det tydliggörs vad som menas med naturligt beteende. Den nya djurskyddslagen innebär att flera typer av djurhållning behöver förändras.

Ett exempel är kycklingindustrin inom vilken det finns flera förhållanden som strider mot både den nuvarande och den nya djurskyddslagen.

1. Kycklingar ses inte som individer.

Djurskyddslagen ska tolkas på individnivå vilket innebär att varje individs bästa ska tas hänsyn till. Inom kycklingindustrin hålls tiotusentals individer tillsammans och byts ut var femte vecka. När över 99 miljoner individer slaktas i Sverige varje år är det omöjligt för djurskötarna att se till att varje individ mår bra.

ANNONS

2. Kycklingar hanteras inte varsamt.

Alla djur ska hanteras varsamt vid transport och slakt. Inom kycklingindustrin lastas tiotusentals kycklingar per omgång vilket gör att de som fångar in kycklingarna måste skynda på eller att maskiner måste användas. Det här har lett till att vingfrakturer och andra skador har blivit vanliga eftersom varje individ inte hinns med att lyftas lugnt och försiktigt.

3. Kycklingar får inte möjlighet att bete sig naturligt.

Kycklingar, likt alla hönsfåglar, vill sitta högt upp på nätterna för att undvika rovdjur när de sover. De vill umgås med sin mamma och andra vuxna individer, picka och krafsa efter mat, sandbada och röra på sig ordentligt samt kunna sova ostört.

Inom kycklingindustrin finns inga sittpinnar. Kycklingarna får aldrig heller umgås med sin mamma vilket de naturligt skulle ha gjort i flera veckor. De kläcks i maskiner och transporteras i trånga lådor redan under sin första levnadsdag.

De kan varken leta föda eller sandbada för att rengöra sin fjäderdräkt då allt de har att tillgå är bajsindränkt spån.

Kycklingarna får oftast leva på strö som de kan krafsa i, men det blir fort smutsigt av all avföring som inte städas bort. De kan varken leta föda eller sandbada för att rengöra sin fjäderdräkt då allt de har att tillgå är bajsindränkt spån.

Upp till 25 kycklingar får hållas per kvadratmeter vilket inte ger dem möjlighet att röra sig ordentligt. De blir även störda när de sover eftersom de hålls så många på samma yta.

ANNONS

Djurens Rätt har gjort upprepade försök till dialog med branschorganisationen Svensk Fågel, som enligt egen utsago står för 98 procent av matfågelproduktionen i Sverige, om att förbättra för kycklingarna, men intresset har hittills varit svagt. Vi fortsätter dock ställa oss frågan: När ska kycklingindustrin börja följa djurskyddslagen?

Camilla Björkbom

förbundsordförande för Djurens Rätt

Anna Harenius

etolog och sakkunnig på Djurens Rätt

ANNONS