Ur alla perspektiv, även ekonomiska, är det ohållbart att leverera dåligt utförda tjänster oavsett om vi gör kortsiktiga vinster eller inte. Gör vi dåligt ifrån oss kommer inte kommuner att vilja placera hos oss och våra medarbetare skulle lämna oss för andra utförare. Allt detta hänger nära samman, skriver debattören.
Ur alla perspektiv, även ekonomiska, är det ohållbart att leverera dåligt utförda tjänster oavsett om vi gör kortsiktiga vinster eller inte. Gör vi dåligt ifrån oss kommer inte kommuner att vilja placera hos oss och våra medarbetare skulle lämna oss för andra utförare. Allt detta hänger nära samman, skriver debattören. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Kvalitetsbrister uppstår inte av överskott i verksamheten

Åsa Plesner driver tesen att det inte går att kombinera kvalitet med ekonomiskt överskott i välfärden men den slutsatsen är felaktig. Det är precis tvärtom, skriver Titti Lilja, Humana.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Replik

27/3 För HVB-hem lönar det sig att vara inkompetent

Åsa Plesner, grundare av tankesmedjan Balans, skriver en obalanserad debattartikel med rubriken ”För HVB-hem lönar det sig att vara inkompetent”. Temat är ”vinster i välfärden” och Åsa Plesner använder Humana, enskilda enheter och enstaka incidenter och brister som exempel. Tesen som förs fram är att det inte går att kombinera kvalitet med ekonomiskt överskott inom välfärden – slutsatsen är felaktig. Det är precis tvärtom.

Kvalitet är helt avgörande för vår verksamhet och vi ställer höga krav på oss själva och följer de rutiner och regelverk som myndigheter och kommuner föreskriver. Vi ska aldrig tumma på kvaliteten och avsteg eller misstag är något som vi ser allvarligt på.

ANNONS

Överskottet återinvesteras

Samtidigt måste en verksamhet i längden också gå runt ekonomiskt, oavsett om den bedrivs i offentlig eller privat regi. Det är inte hållbart att bedriva verksamheter som går minus år efter år. Humana är ett vinstdrivande företag samtidigt som den allra största delen av överskottet återinvesteras i verksamheterna. De senaste fem åren har rörelsemarginalen för Humanas individ- och familjeomsorg varit mellan 7 och 9 procent. Det går inte heller att dra en generell slutsats om koppling mellan vinstnivå och kvalitetsbrister om man tittar på helheten med Humanas cirka 60 HVB-verksamheter. Förra året gick ett antal av våra HVB-hem med underskott. Det finns samtidigt verksamheter med högre överskott än genomsnittet, men det finns ingen koppling mellan överskott och avvikelser.

Vi är inte perfekta. Men vi vågar påstå att vi mer än väl kan mäta oss med de allra flesta andra arbetsgivare såväl offentliga som privata.

När vi upptäcker avvikelser eller kvalitetsbrister så agerar vi för att räta upp problemen och vända verksamheter. Men ibland räcker inte det. Det händer att vi stänger verksamheter eller byter inriktning på en verksamhet om vi inte kan bedriva den på det kvalitetsmässigt säkra sätt som vi eftersträvar och som placerande kommuner behöver. Ibland borde vi också ha agerat såväl tidigare som tydligare. Detta har ingenting med driftsformen att göra.

ANNONS

När vi upptäcker avvikelser eller kvalitetsbrister så agerar vi för att räta upp problemen och vända verksamheter

Ur alla perspektiv, även ekonomiska, är det ohållbart att leverera dåligt utförda tjänster oavsett om vi gör kortsiktiga vinster eller inte. Gör vi dåligt ifrån oss kommer inte kommuner att vilja placera hos oss och våra medarbetare skulle lämna oss för andra utförare. Allt detta hänger nära samman.

Det är inte vinster i välfärden som är problemet. Kvalitetsbrister inom vård och omsorg uppstår inte ur överskott. Tvärtom är kvalitet är en förutsättning för att kunna leverera ett överskott. Och överskott är en förutsättning för att kunna bedriva en långsiktig verksamhet för barn och familjer med kvalitet i fokus.

Titti Lilja, affärsområdeschef Individ och familj, Humana

ANNONS