Att vara vårdpersonal i en pedagogisk miljö innebär verkligen en rad utmaningar. Förväntningarna på skolsköterskans roll i skolan, både uttalade och outtalade, stämmer inte alltid överens med de faktiska resurserna och kraven på oss, skriver debattören.
Att vara vårdpersonal i en pedagogisk miljö innebär verkligen en rad utmaningar. Förväntningarna på skolsköterskans roll i skolan, både uttalade och outtalade, stämmer inte alltid överens med de faktiska resurserna och kraven på oss, skriver debattören. Bild: JONAS EKSTRÖMER / TT

Klandra inte skolsköterskorna för att det saknas resurser

Många skolsköterskor ställer sig bakom frågan som Mannerheim ställer sig: Var är de långsiktiga satsningarna som krävs i skolan? Men det vi inte ställer oss bakom är bilden som ges av en motsträvig skolsköterska som bara arbetar med sitt och säger nej till samarbete kring eleverna, skriver Jessica Antonsson, skolsköterska.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Replik

22/4 Orimligt att lärare ska ge insulinsprutor när det finns skolsköterska

Det är ledsamt att varken Stefan eller Vera upplever att de får stöd. Vi skulle dock behöva vara många fler skolsköterskor för att klara de uppdragen som lärarna skulle önska.

Genom lag och författning regleras egenvård, där rektorn har ansvaret för att eleven får hjälp med egenvård som behövs på ett tryggt och säkert sätt. Detta delegeras från behandlande läkaren till vårdnadshavare till skolpersonal. Det är således inte skolsköterskornas ansvar, men självklart bör vi vara behjälpliga i detta arbete.

Alla våra observationer av elever, bedömningar och åtgärder vi vidtar är en del av hälso- och sjukvården där dokumentationskrav även ingår. Vi samarbetar även med externa vårdinstanser som inte kan ta emot barn i den utsträckning som behövs, vilket resulterar i köer. Under väntetiden för vård fortsätter ansvaret att vila på Elevhälsans medicinska insats (EMI).

ANNONS

Förebyggande åtgärder

Artikeln belyser verkligen arbetsmiljön som många arbetar under. Förändringar i skollagen har inneburit att elevhälsans arbete fokuserar mer på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder. Vårt medicinska ansvar har också ändrats med bland annat utökat vaccinationsprogram, utökade ordinationsrättigheter och hantering av hälsoundersökningar i samband med flyktingkrisen.

Att vara vårdpersonal i en pedagogisk miljö innebär verkligen en rad utmaningar. Förväntningarna på skolsköterskans roll i skolan, både uttalade och outtalade, stämmer inte alltid överens med de faktiska resurserna och kraven på oss.

Många av oss känner en önskan att göra mer då vi ser det enorma behovet som finns, men som enskilda skolsköterskor kan vi inte axla den bördan ensamma. Många skolsköterskor lyfter fram ökad arbetsbelastning, stress och oro samt oklara förutsättningar för att bedriva verksamhet.

Vi i skolan borde hjälpas åt med det som är svårt och i stället vända oss gemensamt till våra politiker

Vi delar samma önskan som er lärare om att få förbättrade förutsättningar. Vi måste arbeta tillsammans med er lärare för att kunna möta alla behov. Vi har kämpat tillsammans genom både flyktingkrisen och pandemin, som har utmanat oss alla på olika sätt. Vi i skolan borde hjälpas åt med det som är svårt och i stället vända oss gemensamt till våra politiker.

Personligen ser jag fram emot utredningen som regeringen har tillsatt för att förbättra elevhälsan och klargöra Elevhälsans medicinska insats (EMI) vårduppdrag. Förhoppningsvis kommer detta att leda till en tydligare riktning för vårt arbete inom skolvärlden.

ANNONS

Jessica Antonsson, skolsköterska på Frölundaskolan och huvudskyddsombud Vårdförbundet

ANNONS