Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Jytte Gutelands klimatmål är orealistiska

Mitt under brinnande coronakris kastar Jytte Guteland (S) fram en målsättning som saknar all verklighetsförankring. Det undergräver trovärdigheten för politikens institutioner i allmänhet och för de politiker som driver detta i synnerhet, skriver Jessica Stegrud (SD), Europaparlamentariker, i en replik.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

28/5 Så ska EU bli klimatneuatralt senast 2050

I höstas, när den nya EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillträdde, lanserade hon sin framtidsvision för EU. Där ingick målet att minska utsläppen med 55 procent (med år 1990 som referens) till år 2030.

Målsättningen saknade en konkret plan för hur den skulle uppnås och åtföljdes inte av någon seriös ekonomisk konsekvensanalys. Man la heller inte fram någon beräkning över hur mycket det skulle sänka den globala medeltemperaturen.

Orealistiska miljömål

Detta var innan coronapandemin slog till. Men utan att på allvar vilja reflektera över de nya förutsättningarna föreslår Jytte Guteland en skärpning av ett redan orealistiskt mål, till den absurda nivån 65 procent – ungefär en halvering av utsläppen på tio år. Det är inte ett trovärdigt mål.

Utöver detta föreslår Jytte Guteland en ny europeisk klimatlag och ett europeiskt klimatråd, i båda fallen enligt svensk socialdemokratisk modell. Det hon inte berättar är att Sveriges utsläppsminskningar sedan 2014, då den socialdemokratiska regeringen tillträdde, har varit mycket blygsamma.

Det skulle innebära överstatlighet av ett helt nytt slag, som saknar mandat i gällande fördrag och som dessutom skulle utlösa politiskt kaos.

Hon föreslår också bindande mål för enskilda medlemsländer, vilket i praktiken innebär att institutioner i Bryssel får långtgående befogenhet över medlemsländernas energi- och finanspolitik. Det skulle innebära överstatlighet av ett helt nytt slag, som saknar mandat i gällande fördrag och som dessutom skulle utlösa politiskt kaos.

Flera länder i Sydeuropa brottas med djupa sociala klyftor och hade ansträngda statsfinanser redan före corona. Idag utgör deras skenande statsskulder ett hot mot hela Euro-samarbetet. De kommer inte att kunna prioritera massiva investeringar i nya energisystem.

Gutelands agenda orealistisk

Jag saknar eftertanke från vänsterns sida. Nu står planen på marken, industrin har permitterat och människor världen över tvingas dra ned på sin konsumtion. Krisen slår hårdast mot de redan utsatta. Detta och mycket värre är vad som väntar om vi omsätter Gutelands agenda i praktiken.

I grunden är det förstås en sund tanke att Europa minskar sitt beroende av importerad fossil energi. Sverigedemokraterna är inte av en annan uppfattning och vi har en långsiktig strategi för detta.

Det stora problemet med Jutelands utspel är inte att det är helt orealistiskt, utan att det riskerar att bli ännu mer miljöbyråkrati, ökad överstatlighet och dessutom en avindustrialisering av EU. Då kommer industrier flytta bort från EU till länder med lägre miljöambitioner, till skada både för ekonomin och miljön.

Jessica Stegrud (SD), Europaparlamentariker

LÄS MER: EU uppmanar USA att tänka en gång till om WHO