Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Alla EU-länder måste ta ansvar för omställningen. Det handlar om rättvisa och allas ansvar att leva upp till Parisavtalet, ingen ska kunna åka snålskjuts på andras arbete. Progressiva länder som Sverige kan och ska gå före i arbetet, men det är självklart att också länder som Polen och Tjeckien ska minska sina utsläpp till nettonoll, skriver debattören.  Bild: Yvonne Åsell/SvD/TT
Alla EU-länder måste ta ansvar för omställningen. Det handlar om rättvisa och allas ansvar att leva upp till Parisavtalet, ingen ska kunna åka snålskjuts på andras arbete. Progressiva länder som Sverige kan och ska gå före i arbetet, men det är självklart att också länder som Polen och Tjeckien ska minska sina utsläpp till nettonoll, skriver debattören. Bild: Yvonne Åsell/SvD/TT

Så ska EU bli klimatneutralt senast 2050

Målet om klimatneutralitet är i sig en historisk omvandling. EU ska nu på riktigt ta klivet från sin historia som kol- och stålunion till att minska klimatutsläppen till nettonoll senast år 2050, skriver Jytte Guteland (S) Europaparlamentets huvudförhandlare för EU:s klimatlag.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Idag presenterar jag min rapport om EU:s nya klimatlag i Europaparlamentets miljöutskott. Det blir första gången som Europaparlamentet debatterar lagförslaget och dess målsättning att ställa om EU till klimatneutralt senast år 2050. Den inledande fasen i mitt arbete som huvudförhandlare för klimatlagen har präglats av att pandemin förändrar våra förutsättningar såväl praktiskt som ekonomiskt. Vissa politiska företrädare och politiska grupper har velat dra ner ambitionstakten. Jag menar tvärt om att det är viktigare än någonsin att vi nu får fart på den gröna omställningen. Annars riskerar vi i framtiden en rad nya globala kriser. Dessutom är klimatpolitiken ett viktigt verktyg för att ta oss ur coronakrisen som vi befinner oss i. Vi har nu stort behov av den framtidsoptimism och den nya teknik som den gröna omställningen medför.

Historisk omvandling

Målet om klimatneutralitet är i sig en historisk omvandling. EU ska nu på riktigt ta klivet från sin historia som kol- och stålunion till att minska klimatutsläppen till nettonoll senast år 2050. De kommande årtiondena kommer att innebära en stor förändring för hela samhället. Alla EU-länder, alla sektorer, alla människor måste ställa om för att fasa ut den fossila ekonomin. Det krävs därför en ambitiös klimatlag som ger oss färdplanen till klimatneutralitet.

Mina fem viktigaste förslag:

1. Öka takten i klimatarbetet och höj målsättningen till 65 procent utsläppsminskning till 2030. För mig är det självklart klimatlagen måste respektera Parisavtalet mål att begränsa upphettningen till 1.5 grader. Det är enligt FN vad som krävs för att EU:s utsläppsminskningar ska ligga i linje med Parisavtalet.

2. Inför en koldioxidbudget på EU-nivån. Vi behöver mer förutsägbarhet i det långsiktiga arbetet. Ju längre vi väntar med att ställa om desto större risk att omställningen sker på ett panikartat sätt som inte medför de fördelar som en ansvarsfull och successiv omställning av ekonomin innebär. Därför vill jag att EU-kommissionen ska ta fram en klimatbudget, så att vi vet hur mycket EU kan släppa ut totalt utan att äventyra Parisavtalet. Jag vill också se ett mellanliggande mål för hur mycket utsläppen ska minska till år 2040. Bindande delmål fungerar såväl som ledstjärnor som för att utvärdera hur EU ligger till i arbetet att nå klimatneutralitet till senast år 2050.

3. Inrätta ett vetenskapligt klimatråd, European Panel on Climate Change (EPCC). Vetenskap måste få råda. Forskningen spelar en helt avgörande betydelse för att förstå vilka konsekvenser olika politiska beslut har. Jag är inspirerad av bland annat det svenska Klimatpolitiska Rådet och vill ha en motsvarade modell inom EU. EPCC ska dels samla forskningen om de utsläpp som genereras i EU och dess medlemsländer, men framförallt utvärdera om de klimatpolitiska åtgärderna är tillräckliga för att respektera Parisavtalet och målet om klimatneutralitet år 2050.

4. Alla EU-länder måste ta ansvar för omställningen. Det handlar om rättvisa och allas ansvar att leva upp till Parisavtalet, ingen ska kunna åka snålskjuts på andras arbete. Progressiva länder som Sverige kan och ska gå före i arbetet, men det är självklart att också länder som Polen och Tjeckien ska minska sina utsläpp till nettonoll. Därför kräver jag att målet om klimatneutralitet ska vara nationellt bindande för alla EU-länder.

5. Sträva efter negativa utsläpp efter 2050. EU:s omställning ska inte sluta när vi nått klimatneutralitet. Det kommer fortfarande att finnas klimatutsläpp och de utsläpp som redan genererats behöver fångas upp för att minska de negativa effekter de fortsatt har på klimatet. Det räcker därför inte att ha klimatneutralitet som slutligt mål.

Tuff fajt

Det kommer att bli en tuff politisk fajt att få till en ambitiös klimatlag för EU. Lagen ska förankras i Europaparlamentet men sedan även beslutas i de följande förhandlingarna med EU-länderna i Rådet. Det finns samtidigt på många håll i samhället en stark vilja att Europa ska ställa om till det klimatneutrala, hållbara samhället. Jag kommer att göra vad jag kan för att vi framöver ska kunna se tillbaka på arbetet med EU:s klimatlag som den historiska vändpunkten för EU:s klimatarbete och utsläpp.

Jytte Guteland (S) Europaparlamentets huvudförhandlare för EU:s klimatlag