Andra enkla medel för att minska ungdomars nikotinberoende är att införa samma regelverk som våra grannländer har, såsom förbud mot smaktillsatser och exponeringsförbud, skriver debattörerna.
Andra enkla medel för att minska ungdomars nikotinberoende är att införa samma regelverk som våra grannländer har, såsom förbud mot smaktillsatser och exponeringsförbud, skriver debattörerna. Bild: Paul Wennerholm/TT

Inför 20-årsgräns på snus

I ett svar skrev Europaparlamentariker Johan Nissinen (SD) att det vita snuset främjar folkhälsan i form av skadereducering gällande rökning. Men Sverige är tyvärr också världsledande när det gäller användningen av snus bland ungdomar som aldrig har rökt tidigare, skriver nio representanter för inom hälsa och forskning.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS

Slutreplik - Vi gör en insats för folkhälsan med vitt snus (19/7)

Vår artikel med syfte att minska det ökande nikotinberoendet bland landets ungdomar besvarades av Johan Nissinen som menar att ”snus har gjort Sverige världsledande när det gäller skadereducering”. Denne har tät kontakt med tobakslobbyn, vilket vi ifrågasatte.

Sverige är tyvärr också världsledande när det gäller användningen av snus bland ungdomar som aldrig har rökt tidigare. De lockande smakerna och den riktade reklamen mot unga i kombination med hög tillgänglighet, är anledningen till att sex av tio ungdomar i åldern 14-18 år enligt en Novusundersökning har använt nikotinbaserade produkter och framför allt det som kallas det vita snuset. Dessa portionspåsar marknadsförs som tobaksfria vilket vi anser är bedrägligt, då nikotinet fortfarande utvinns ur tobaksplantan.

ANNONS

Vaggas in i falsk säkerhet

Målet med skadereducering är att en brukare av tobak skall avbryta sitt beroende men inte att invagga individen i tron att nikotin är ett säkert alternativ som innebär en livslång substitutionsbehandling. Denna princip har hittills endast gett möjlighet för tobaksindustrin att fritt sälja sina produkter till barn och ungdomar. Studier visar på att detta ofta även leder till ett dubbelberoende.

Vi har inom vården lång erfarenhet i användandet av nikotinläkemedel som tuggummi, plåster, inhalatorer och munhålepåsar för de som har svårt att sluta med bruket. Därför vore det lämpligt att dessa produkter används som just detta, en övergångslösning, och enbart säljs på apotek med åldersgräns och utan smaktillsättning.

Nikotin är ett starkt nervgift där fler och fler studier visar på dess skadliga effekter på hälsan. Påsarna på marknaden innehåller allt från 2 till 50 milligram. Sådana toleranser vore oacceptabla inom andra läkemedel.

Till och med tobaksbolagen själva avråder från bruk under graviditet på grund av nikotinets toxiska effekter på fosterutveckling. Vi har ingen aning om konsekvenserna av det lavinartat stigande bruket hos unga tjejer och om de lyckas sluta innan de blir gravida. Innan vi visste bättre rökte och rekommenderade doktorer cigaretter, nu pågår i stället detta hälsoexperiment med våra barns hälsa som insats.

Inför 20-årsgräns

Vi gläds över att Nissinen ser det som en självklarhet att åtminstone skoltiden blir tobaks- och nikotinfri och vi ser fram emot att se en motion gällande detta från dennes parti. Andra enkla medel för att minska ungdomars nikotinberoende är att införa samma regelverk som våra grannländer har, såsom förbud mot smaktillsatser och exponeringsförbud.

ANNONS

Vidare skulle Sverige också kunna bli ett föregångsland genom att införa 20-årsgräns för inköp av nikotinprodukter. Vi träffas gärna för det möte som föreslagits men då vill vi sätta agendan och ribban högre än vad Nissinen satt, med ambition om inte bara ett rökfritt Sverige utan ett Sverige som förebygger nikotinberoende bland ungdomar.

Misha Istratov, samhällsdebattör och entreprenör inom hälsobranschen

Patricia De Palma, tandvårdschef och specialist inom parodontologi, Karolinska Institutet

Adrian Razmgah, specialistläkare och vårdutvecklingsledare/sakkunnig inom tobaksbruk

Matz Larsson, överläkare vid Örebro Universitetssjukhus och docent, Lunds Universitet

Tanja Tomson, docent Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet

Liselotte Schaefer Elinder, professor i Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet

Stefan Swartling Peterson, professor i Systemomställning för Hälsa, Karolinska Institutet

Johanna Reuterving Smajic, legitimerad tandhygienist och sakkunnig inom tobaksbruk

Jan-Michaél Hirsch, professor emeritus, institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala Universitet

ANNONS